Så påverkar våglängden vad Webbteleskopet visar

Genom att fånga upp olika våglängder av ljus kan rymdteleskopet visa olika detaljer i ett spännande område i rymden.

Publicerad
Två bilder av samma område, med disiga stråk från nedre vänstra hörnet upp mot övre högra hörnet. Stjärnor syns, särskilt i den högra bilden.

Ett område i Örnnebulosan som kallas Skapelsens pelare, avbildat med två olika instrument på rymdteleskopet JWST.
Vänster bild (MIRI): NASA, ESA, CSA, STScI, J. DePasquale (STScI), A. Pagan (STScI)
Höger bild (NIRCam): NASA, ESA, CSA, STScI; J. DePasquale, A. Koekemoer, A. Pagan (STScI).

Skapelsens pelare är ett område med kraftig stjärnbildning i Örnnebulosan, 6 500 ljusår bort. Här ser vi stoftmolnen som bildar pelarna avbildade med två olika instrument på rymdteleskopet James Webb (JWST). Helt olika detaljer kommer fram i olika typer av ljus.

Bilderna är tagna i olika typer av infrarött ljus, det som ibland kallas för värmestrålning. I mitten av det infraröda våglängdsområdet avtecknas själva stoftet i detalj, vilket vi ser i den vänstra bilden. Den högra bilden är tagen i kortare infraröda våglängder och visar många unga stjärnor som fortfarande håller på att bildas. Bilderna hjälper forskare att testa och förbättra sin förståelse för hur stjärnor bildas.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor