”Samla in mobilerna på kvällen”

I princip alla barn över åtta år använder internet och sju av tio har med sig en skärm i sängen innan de ska sova. Att chatta med kompisar, spela och kolla filmklipp är vanligt. Men framför allt hänger barnen på sociala medier – ju äldre, desto vanligare är det. På gymnasiet har nio av tio med sig skärmen vid läggdags och majoriteten ägnar sig åt sociala medier. Det visar internetstiftelsens rapport Barnen och internet 2024.

De flesta barn på lågstadiet har en pappersbok med sig i sängen, även om en av tio ligger och spelar innan de ska somna. Men på mellanstadiet har skärmarna börjat dominera över böcker vid läggdags. Sex av tio mellanstadiebarn svarar att de använder skärm – varav en av fyra ägnar sig åt sociala medier.

I rapporten lyfts både fördelar och nackdelar som barn, föräldrar och lärare uppger att de ser med skärmtid. Internetstiftelsen trycker till exempel på att sociala medier är viktiga i barns liv.

– Det är viktigt att vi vuxna förstår att kulturen byggs på nätet, så därför kan vi inte bara ta bort detta från barnen. Det här handlar om att de ska kunna hänga med och prata om det som alla andra pratar om på skolgården, sade Jannike Tillå på Internetstiftelsen, när rapporten presenterades.

Men när det gäller skärmar vid läggdags har man inte hittat någonting positivt. Att barn somnar för sent för att de inte kan sluta använda skärmen är ett problem.

– Föräldrarna har ett ansvar här. Barn kan också råka se innehåll som de inte behöver ta med sig in i sina drömmar, sade Jannike Tillå.

Men Lisa Thorell, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, menar att frågan behöver nyanseras.

– Att barn använder mobilen innan de ska sova ser jag inte som ett jätteproblem. Det kan ju vara nedvarvning också, beroende på vilket innehåll de exponeras för, säger Lisa Thorell.

Ljuset från skärmar är inte tillräckligt starkt för att påverka melatoninnivåerna som man tidigare har trott, förklarar hon.

Om barnet har svårt att lägga ifrån sig skärmen för att de håller på och chattar med kompisar – och att sömnen därför förskjuts – är det dock ett problem.

 – Högstadie- och gymnasieungdomar erkänner själva att mobilerna stör nattsömnen. Det är vanligt att ungdomar använder sociala medier om de vaknar på natten, utan att föräldrarna vet om det, säger Lisa Thorell.

Eftersom vi människor har lättare för att bli nedstämda och får svårare att koncentrera oss om vi inte har sovit ordentligt är det viktigt att inte ha mobilen i sovrummet på natten, menar Lisa Thorell.

– Som förälder bör man samla in alla mobiler på kvällen och lägga dem på laddning i ett annat rum. Som tonåring har man ett ansvar också själv förstås, men sociala medier är som en stor godispåse. Det bästa är om föräldrarna kan hjälpa, säger Lisa Thorell.

Enligt rapporten bråkar drygt en tredjedel av föräldrarna med sina barn om skärmtid. Ju yngre barnen är desto mer bråkar man. Bråken handlar främst om att förmå barnen att släppa skärmen, att barnen använder skärm i smyg och om innehåll.

Föräldrarna som har svarat på enkäten tycker att skolan har ett stort ansvar här.

– Det finns en oerhört hög förväntan bland föräldrar om vad skolan ska hjälpa till med, sade Jannike Tillå när rapporten presenterades.

Föräldrar tycker till exempel att skolan ska lära barn hur de kan skydda sig mot nätmobbning, undvika att bli spelberoende och sluta använda skärmen i tid.

Av de som svarat på enkäten uppger sex av tio tjejer mellan tolv och nitton år att de ofta slänger bort för mycket tid på sociala medier. För pojkar är siffran fyra av tio, berättade Jannike Tillå.

– Vi kan också se att tonårsflickor mår sämst av sociala medier. Mycket sämre generellt än tonårspojkar. Vi behöver förstå vad det är som gör att just tjejerna mår dåligt. Är det tjejer som mår dåligt som drar sig till skärmen, eller är det skärmen som får dem att må dåligt? sade Jannike Tillå.

Lisa Thorell menar att forskningen redan har svar.

– Det finns många studier som pekar på samband åt båda håll. När man mår dåligt har man en större sårbarhet för att råka ut för beroende av sociala medier. Sociala medier kan också förstärka effekterna av att man mår dåligt. Tjejer använder sociala medier mer än killar och därför ses mer negativa effekter hos dem. När pojkar exponeras för utseendematerial får det också negativa effekter, säger hon.

Kan man säga att det är sociala mediers fel att så många unga lider av psykisk ohälsa?

– Det är inte bara sociala mediers fel. Men de bidrar till en ökad psykisk ohälsa. Vi ser ett starkt samband mellan vilket innehåll de exponeras för och psykiskt mående. Vi ser också en slags dos–respons-effekt. Ju mer exponering för ett visst innehåll, desto mer negativa effekter. Ju fler timmar sociala medier, desto större risk att exponeras för dåligt innehåll, säger Lisa Thorell.