Annons

Forskare ville undersökte om det manliga könshormonet testosteron var anledningen till att män drabbades hårdare av pandemin.

Bild: 
Getty images

Sänkt testosteron hjälper inte vid covid-19

Redan i början av pandemin var det tydligt att män drabbades hårdare än kvinnor. Frågan var om könshormonet testosteron låg bakom? Nu slår svenska forskare fast att testosteronsänkande läkemedel inte ger effekt.

Annons

Publicerad:

2021-12-20

Under våren 2020 stod läkarna handfallna inför det nya viruset som förstörde människors lungor och orsakade svår sjukdom och död. Något som snabbt stack ut var att män drabbades hårdare än kvinnor. När det stod klart vilka receptorer viruset använde för att ta sig in i värdcellerna uppstod en internationell hypotes, berättar Andreas Josefsson, urolog vid Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet:

– Virusets spikeprotein band dels till receptorn ACE2, men även till en receptor som heter TMPRSS2. Inom prostatacancerforskningen är det välkänt att TMPRSS2 regleras av androgenreceptorn, som vi kan påverka med testosteronsänkande läkemedel.

Andreas Josefsson

Bild: 
Mattias Pettersson

Tillsammans med Karin Welén, docent vid Sahlgrenska akademien Göteborgs universitet, ville han därför undersöka om hypotesen hade någon substans. Även andra forskare runt om i världen var inne på samma spår och frågan diskuterades på en internationell konferens i maj 2020. Där visade preliminära data på att hypotesen verkade hålla och flera studier inleddes.

Tidiga studier tydde på att behandlingen hjälpte

– Allt tydde på att det skulle fungera! Runtom i världen hade man sett att det verkade hjälpa att ge testosteronsänkande läkemedel, antiandrogener, när man testade på möss och på lungceller. Vi såg för vår del också positiva resultat i lungceller från en patient, så vi bestämde oss för att reda ut om detta kunde vara en framkomlig väg, säger Andreas Josefsson.

Studier på patienter från USA och Italien tydde också på att män som fick antiandrogenbehandling mot prostatacancer löpte lägre risk att drabbas av svår covid-19, medan en finsk studie inte visade sådan effekt.

I den studie som leddes från Umeå och Göteborg ingick tre delar. Läkemedelsstudien var grunden för att kunna svara på frågan, men parallellt startades även en registerstudie, ledd av Ann-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet, för att undersöka hur det gick för alla patienter som drabbats av covid-19 i Sverige. I en annan delstudie, i samarbete med Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet, undersöktes mer noggrant hur odlade lungceller från människa påverkades av denna typ av läkemedel.

Ingen positiv effekt av läkemedlet

I den kliniska studien lottades 30 patienter med diagnosen covid-19 till att få ett antiandrogent läkemedel kallat enzalutamid i fem dagar, medan 12 patienter endast fick standardbehandling. En extern bedömningsgrupp granskade data varje vecka.

– Eftersom det handlade om att testa ett läkemedel som var nytt vid infektion, hade vi satt ett tak på 45 patienter för att i ett första skede bedöma säkerheten, säger Andreas Josefsson.

När de 42 första patienter hade behandlats gjordes den planerade pausen. Då det inte sågs någon positiv effekt, utan snarare tvärtom, rekommenderade den externa bedömningsgruppen att studien skulle avbrytas, vilket skedde i februari 2021.

– De som fick läkemedlet hade större behov av syrgas och fick även vårdas längre tid, säger han.

Alla delstudierna visar samma sak

Registerstudien omfattade en miljon svenskar som fått covid-19 fram till maj 2021. Här sågs att män som fick antiandrogenbehandling mot prostatacancer inte hade bättre utfall än andra. Detta samband stöddes även av en annan svensk studie från en annan grupp publicerad i PlosOne

I den delstudie som handlade om lungceller undersöktes om celler som behandlades med läkemedlet släppte ut färre virus än obehandlade celler. Inte heller här syntes någon skillnad. Alla tre delstudierna kom fram till samma resultat och artikeln har publicerats i tidskriften European Urology.

– Men vi såg inte någon ökad dödlighet som vi kopplar till läkemedlen, så det är viktigt att framhålla att män som tar dessa läkemedel mot sin prostatacancer ska fortsätta med detta, säger Andreas Josefsson.

Inga ytterligare studier behövs

Den enda ökade dödligheten som observerades i studien kunde kopplas till det tidigare kända sambandet mellan allvarlig cancersjukdom och ökad risk att avlida i covid-19.

Andreas Josefsson lyfter vikten av noggrant utförda kliniska studier – även om en behandling initialt verkar fungera och det finns en rimlig mekanism som skulle kunna förklara effekten.

– Vi har nu i tre parallella studier på tre olika sätt visat att det inte var som vi hoppades. Från tidskriften European Urologys sida tyckte de också att vi skulle trycka på det faktum att till skillnad från som det ofta står – ”fler studier behövs” – så gör det inte det i det här fallet, säger Andreas Josefsson.

Sockergelé bildas i lungorna vid covid

Umeåforskare har slagit fast att den gel som hittats i lungorna hos de som avlidit i covid-19 består av en speciell,

2020-10-16

Därför blir män sjukare än kvinnor i covid-19

Män som grupp har betydligt högre risk än kvinnor att bli svårt sjuka och avlida i covid-19.

2021-02-08

Godkänt läkemedel kan hjälpa mot covid-slem

Vissa patienter med covid-19 har segt slem i luftvägarna som kan förvärra inflammationer och orsaka blodproppar.

2021-07-12

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.