Så är läget för forskare i Ryssland
Sveriges regering har beslutat att alla kontakter med statliga vetenskapliga institutioner i Ryssland och Belarus omedelbart ska upphöra. Samtidigt vill forskare som protesterar mot kriget hålla fast vid sina utländska kontakter.
Sanktioner försvagar den ryska forskningen. Samtidigt kan isoleringen knyta forskarna närmare den ryska staten. Universitetet i Moskva.
Bild: Getty images
Texten är uppdaterad 2022-03-07.
Flera tusen forskare och vetenskapsjournalister har skrivit under ett öppet brev med en protest mot kriget som publicerades av den ryska tidningen Troitsky Variant den 24 februari, samma dag som Ryssland inledde sin invasion. Efter att den ryska censurlagen skärptes den 4 mars har brevets innehåll tagits bort, men underskrifterna finns kvar.
Minst elva forskare verksamma i Sverige har undertecknat brevet. Bland underskrifterna finns många mycket kända forskare, bland andra Nobelpristagaren Kontantin Novoselov. (Läs hela brevet i rutan nedan.)
Krigets följder för forskningen är redan tydliga. De senaste dagarna har vi sett hur olika samarbeten med Ryssland, bland annat i rymden, har avslutats eller lagts på is. Internationella forskningsanläggningar i Tyskland begränsar tillträdet för ryska forskare. Nu upphör också alla svenska samarbeten med statliga ryska lärosäten och institutioner.
Läget är dock annorlunda för samarbeten som den internationella rymdstationen ISS eller det stora fusionsforskningslaboratoriet ITER i Frankrike, där Ryssland är fullvärdig medlem. Samarbetet kring ISS ser ut att fortsätta, och Ryssland är än så länge kvar i ITER, men framtiden är osäker.
Kontakter och samarbeten med enskilda forskare kan princip fortfarande fortsätta, men formerna är omdebatterade. Även i Forskning & Framsteg debatterar forskare om huruvida kontakterna med kollegor i Ryssland ska kapas eller inte.
Det stora vetenskapliga förlaget Elsevier – som ger ut många tunga vetenskapliga tidskrifter – har meddelat att de kommer att fortsätta publicera forskning även från Ryssland. Men även om tidskrifterna inte sätter upp några hinder kan ryska forskare få svårt att publicera sina resultat om olika institutioner i andra länder förbjuder sina anställda att vara medförfattare. Bland annat den stora tyska synkrotronljusanläggningen Desy har en sådan policy på plats från och med den 2 mars.
Sanktioner syftar till att försvaga Ryssland. Samtidigt kan isoleringen också stärka den ryska regimens taktik att kapa internationella band.
– De forskare som samarbetar med väst är en liten källa till sann information om livet i Europa och europeiska värderingar, säger en forskare med anknytning till Ryssland som F&F varit i kontakt med.
Öppet brev från ryska forskare och vetenskapsjournalister i protest mot kriget i Ukraina
2022-02-24
Vi är ryska forskare och vetenskapsjournalister och vi protesterar med kraft mot den krigföring som vårt lands väpnade styrkor har inlett på Ukrainas territorium. Detta är ett ödesdigert steg som kommer att kräva en väldig mängd mänskliga offer och som angriper det etablerade internationella säkerhetssystemets grundvalar. Skulden för att ett nytt krig nu drabbar Europa är helt och hållet Rysslands.
Det finns inga rimliga skäl till detta krig. Försöken att använda situationen i Donbass som ursäkt för att inleda en militäroperation saknar all trovärdighet. Det är helt uppenbart att Ukraina inte utgör ett hot mot vårt lands säkerhet. Kriget mot Ukraina är orättfärdigt och rent ut sagt meningslöst.
Ukraina var och är oss nära. Många av oss har släktingar, vänner och forskarkollegor där. Våra fäder, far- och morfäder och deras fäder kämpade sida vid sida mot nazismen. Att den ryska ledningen för sina geopolitiska ambitioners skull startar ett krig grundat på tvivelaktiga, historiefilosofiska fantasier är ett cyniskt förräderi mot våra fäders minne.
Vi hyser den största respekt för den ukrainska statsbildningen, som är byggd på fungerande demokratiska institutioner. Vi har förståelse för våra grannars europeiska vägval. Vi är övertygade om att alla motsättningar i relationerna mellan våra länder kan lösas på fredlig väg.
Genom sitt krig har Ryssland dömt sig självt till internationell isolering som pariastat. Det innebär att vi forskare inte längre kan utföra vår uppgift ordentligt, för det är meningslöst att ägna sig åt forskning om man inte kan samarbeta fullt ut med kollegor i andra länder. Rysslands isolering från omvärlden kommer i längden att innebära att vårt land utarmas kulturellt och tekniskt, till följd av en total avsaknad av framtidsutsikter. Kriget mot Ukraina är ett steg ut i intet.
Det är bittert att inse att vårt land, som tillsammans med de andra republikerna i det forna Sovjetunionen en gång bidrog med en avgörande insats i segern över nazismen, nu startar ett nytt krig på den europeiska kontinenten. Vi kräver ett omedelbart stopp för alla krigshandlingar riktade mot Ukraina. Vi kräver respekt för den ukrainska statens suveränitet inom oförändrade gränser. Vi kräver fred för våra länder.
Översatt från ryskan av Inga Ollars. Här finns originalet.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
