Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Sex vågor av inflyttning efter istiden

Människor kom till Norden i sex vågor efter istidens slut, redan före de äldsta genetiska spåren av migration. Det antyder en stor nordisk studie som nyanserar bilden av hur Norden befolkades.

Publicerad

Den västliga redskapstekniken (W) spreds norrut i rapportens våg 2 (se bild i slutet av artikeln). Människorna som förde med sig tekniken mötte på nordkalotten grupper med en helt annan, östlig teknik (E), som var betydligt svårare att lära sig. Grupperna blandades, den östliga tekniken tog över och spreds vidare söderut.
Bild: Foto: H. Damlien, M.A. Manninen och E.C. Holte.

De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild.

Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut.

Kjel Knutsson, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: Privat

”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan”

En av rapportens författare är Kjel Knutsson, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

– Genstudierna har fått stort genomslag i medierna, medan de arkeologiska spåren hamnat i skymundan. Men de genetiska rönen bygger på få observationer i förhållande till det arkeologiska materialet. Det behöver ges större vikt, säger han.

En första våg av jägare och samlare kom söderifrån cirka 10.000 år före vår tideräkning (1). Grupper av dem rörde sig norrut till nordkalotten (2), där den mötte grupper från norra Ryssland (3), med var sin typ av redskapsteknik (se bild 2 i topp av artikeln).I en fjärde våg (4) kom grupper med östlig teknik in i södra Finland och södra Sverige. Tekniken modifierades i Finland och spreds till Sverige (5). Den östliga tekniken fortsatte spridas söderut i en sjätte våg (6).
Bild: Karta: M.A. Manninen och P. Persson, från studien ”First encounters in the north: cultural diversity and gene flow in Early Mesolithic Scandinavia.”

Rapporten baseras på klassisk arkeologi, med bland annat studier av stenyxor och metoder för framställning av redskap. De visar hur jägare-samlare cirka 10.000 år före vår tidräkning kom in från söder.

Förmedlade kunskap om redskap

Gruppen rörde sig snabbt norrut längs den redan isfria norska kusten och stötte senare ihop med en grupp från norra Ryssland, som hade en helt annan redskapsteknik. Sedan följde ytterligare vågor från öst, en via Baltikum-Finland och in i Sverige från norr. En annan våg gick över Östersjön till södra Sverige, och en från Norge.

– Arkeologiska fynd ger en ögonblicksbild av hur man tillverkar redskap. Det var inte vilken kunskap som helst, utan det krävdes någon som förmedlade den. Vi ser en förändring i materialet från 8.300 före vår tidräkning i västra och södra Skandinavien. Vi menar att det tyder på att människor fört över tekniken i en migration från öster, där vi ser liknande redskapsteknologi, säger Kjel Knutsson.

Tillsammans med andra migrationsvågor ger det den öst-västliga mix som syns i analyser av genetiskt material från omkring 7.500 före vår tideräkning.

Från 1970-talet till millennieskiftet talade arkeologer ogärna om kulturer och folkvandringar. Det ansågs vara en förlegad bild som speglade nationalistiska föreställningar om folkgrupper. I stället betonades överföring av kunskap, bland annat teknologi, snarare än att stora grupper kom in i ett område med tekniken.

Genetik och arkeologi i samverkan

Det genetiska materialet är inte på långa vägar så detaljerat som det arkeologiska. Man kan identifiera större processer men inte rörelser inom regioner, förklarar arkeogenetikern Anders Götherström vid Stockholms universitet som lett och deltagit i ett antal studier om den genetiska mixen i Norden.

– Vi kan fånga upp en rörelse från nordost och en annan från sydväst. Men vi har svårt att se om det är hundra personer som flyttat vid ett tillfälle eller enstaka personer som flyttat vid hundratals tillfällen, säger han.

De spår som syns i genmaterialet från 7.500 före vår tideräkning kan alltså komma från en eller flera migrationer längre tillbaka. I framtiden kanske man kan se vågorna, utifrån längderna på delar med olika ursprung i arvsmassan, men det vill inte Anders Götherström spekulera kring. För en mer komplett bild behöver genetik och arkeologi samverka, vilket den redan gör till allt större del.

– I framtiden kommer genetiska analyser vara en självklar del i arkeologernas verktygslåda, såsom 50-talets nya teknik kol 14-analys har blivit, säger han.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor