Skatten på sex kilo låg i en kopparkittel och hittades av personer som grävde efter metmask. Cecilia von Heijne som är chef för Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet, har ännu inte sett mynten, men tycker att de ser otroligt spännande ut och längtar efter att få veta mer.

– Ibland kommer nyckelfynd som ändrar på allt, som vår största silverskatt från Spillings på Gotland. Jag tror det här har potential att vara ett sådant, säger hon.

Upphittarna rapporterade in fyndet till Länsstyrelsen, vilket man enligt lag ska göra med fornfynd i ädla metaller. Platsen undersöks nu av arkeologer som vill sätta in fyndet i ett sammanhang.

– När den låg i en kittel är det lite som skatten vid regnbågens slut. Den verkar i alla fall inte ha lagts ned i ett hus, och vi vet inte vad som kan finnas i närheten. Av vikten att döma tror vi det rör sig om cirka 20 000 mynt, men vi har inte räknat dem ännu, säger antikvarie Sofia Andersson vid Länsstyrelsen.

Kitteln hade grävts ned med smycken som spännen, hängen, ringar och pärlor i silver och enstaka föremål i guld i botten, med mynten ovanpå. Silvermynten vägde tillsammans 4,8 kilo. Resten var bland annat smycken med komplicerad ornamentik, gjorda i så kallad filigranteknik. Stilen tyder på att en del av dem är äldre än mynten, det vill säga vikingatida.

Åtminstone en del av mynten bär texten Kanutus, vilket visar att det slagits av kung Knut Eriksson, som regerade i slutet av 1100-talet. Mynt från den tiden är ovanliga, vilket innebär att fyndet redan nu kan sägas vara viktigt. Spillingsskatten och andra stora silverskatter är betydligt äldre än så, men de innehöll inga svenska mynt..

Svenska mynt från 1100-talet är dessutom ovanliga, då man under omkring 150 år inte slog mynt i Sverige utan importerade från framför allt Tyskland och England. Så sent som förra året hittades dock silvermynt från samma period i en grav på Visingsö. 2014 gjordes också ett fynd i Skänninge, och de båda fynden hade liknande sammansättning som den nu funna.

Myntskatten, som är den största medeltida silverskatt som hittats i Stockholms län, innehåller också gotländska mynt och så kallade biskopsmynt som slogs i Europa.

– Det ska bli intressant att se om det kan finnas svenska biskopsmynt med också, säger Sofia Andersson.

När skatten rengjorts och undersökts ska den värderas. Om Riksantikvarieämbetet beslutar att lösa in den till staten kommer upphittarna att få en rejäl hittelön.

Artikeln är senast uppdaterad 30 september 2025 klockan 12:34.