Släktforskares dna löste mumiens gåta

Den dansk-svenske Lundabiskopen Peder Winstrup var en maktlysten och fascinerande person. Han förblev biskop i staden trots att Skåne blev svenskt, och var medgrundare till Lunds universitet 1668. Till och med över 300 år efter sin död – mumifierad i sin kista – fortsätter han att fascinera.

När hans sarkofag öppnades 2013 för vetenskapliga undersökningar hittades ett foster i fotändan som inte uppmärksammats tidigare. Det oväntade fyndet sporrade genforskare att försöka reda ut ifall de var besläktade.

Den första analysen, gjord 2021 vid Stockholms universitet, visade att biskopen och fostret var enäggstvillingar. Eftersom det var orimligt gjorde forskarna nya analyser och kom fram till att fostret, en pojke, sannolikt var sonson till biskopen. Men det har nu visat sig inte heller stämma.

Nyckeln hittades i det amerikanska företaget Family tree dna:s stora databas för dna-släktforskning av chefen för firmans forskningsavdelning, Göran Runfeldt.

– Vi har högupplöst genetisk kod för 100 000 Y-kromosomer som vi analyserat för våra kunder, plus 10 000 forntida från forskningsstudier världen över. Genom att vi kartlägger hela kromosomen hittar vi inte bara de vanligaste mutationerna, utan även andra. Vi såg då att det fanns en liten skillnad, som visade att det var en dotterson.

X-kromosomer ärvs från båda föräldrar, men Y-kromosomer bara från fadern i stort sett oförändrad. Hade fostret varit Winstrups sonson skulle dess Y-kromosom alltså ha varit densamma som biskopens.

Göran Runfeldt kontaktade Anders Götherström, professor i molekylär genetik på Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

– Den skillnad som Göran Runfeldt hittade räckte för att vi skulle kunna utesluta en sonson-relation. De har mycket data från Y-kromosomer som vi saknar, säger Anders Götherström.

Peder Winstrup hade två döttrar, men vilken av dem som burit på fostret är inte känt. Den mest troliga kandidaten är Anna Maria von Böhnen, som dog fem år efter sin far – möjligen i barnsäng. Släkten är utdöd i Sverige, så det kan inte bekräftas via levande släktingar här.

Men Göran Runfeldt ser en tänkbar möjlighet:

– Släkten von Böhnen kommer från Pommern och lever kvar i Tyskland. En möjlighet vore att testa med någon av dem. Om deras Y-kromosom stämmer med fostrets har man löst det helt, säger Göran Runfeldt.

Arbetet med Winstrupmysteriet har inte bara varit roligt, utan har också gett forskningen nya dimensioner, tycker Anders Götherström.

– Det är väldigt annorlunda mot att till exempel kartlägga vikingars migration med forntida dna. Vi har fått hantera och lära oss många nya och spännande verktyg för att lösa mysteriet. Jag tycker faktiskt att detta är roligare, när det även finns skriftliga källor att använda. Man kommer så mycket närmare personerna.

Rönen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Heritage.