”Slumpen ledde mig till matematiken”
Att förstå varför något är sant är viktigare än att hitta svaret för matematikprofessorn Dan Petersen. Nu får han Göran Gustafssonpriset av KVA för sin forskning inom matematik.
Med prispengarna planerar Dan Petersen, professor i matematik vid Stockholms universitet, att anställa doktorander och postdoktorer.
Bild: Magnus Bergström
Dan Petersen forskarkarriär inleddes av en slump. Nu är han professor i matematik vid Stockholms universitet och tilldelas Göran Gustafssonpriset ”för djupgående bidrag till algebraisk geometri, algebraisk topologi och talteori”.
Har du alltid velat forska om matematik?
– Det var en slump att jag hamnade här och de två mest framgångsrika artiklarna jag varit med och skrivit blev också till av en slump. Mycket handlar om vem man träffar och när. Jag läste en avancerad matematikkurs under mitt första år på KTH där fokuset låg på att bevisa saker och inte att hitta svaret! Det fastnade jag för och efter föreläsningarna satt jag på tunnelbanan på vägen hem och började försöka lösa uppgifterna direkt.
Vad är matematiska bevis?
– Din uppgift är att förstå någonting och sedan förklara varför påståendets stämmer. Ju bättre beviset är, desto kortare är det – något som skiljer sig från många andra ämnen!
Finns det fördomar om matematikforskare? Känner du igen dig i det?
– Ja, absolut! Många vet inte ens att det finns matematikforskare. Om jag går på en fest och säger att jag forskar om matematik får jag ofta svaret ”aha så du försöker hitta nya siffror, eller?” Det är ju inte riktigt det jag gör.
Men vad är det du egentligen forskar på?
– Något jag tänkt på mycket under min karriär är modulirum av Riemannytor. En Riemannyta är en tvådimensionell yta som har en speciell sorts geometri, där du kan mäta vinklar men inte avstånd. Dessa dyker upp i en massa olika sammanhang inom matematiken och därför är de extra intressanta. Om du till exempel har en munk med ett hål i, då kan du fundera över hur många sätt det finns att göra den här munken till en Riemannyta. Alla dessa sätt inkluderas i modulirummet.
Fakta: Riemannytor och modulirum
- Riemannytor introducerades av Bernhard Riemann på 1800-talet som ett sätt att förstå komplex analys, där man använder imaginära tal som innehåller roten ur -1.
- Kortfattat är en Riemannyta en geometrisk form där endast vinklar kan bevaras. Modulirum kan ses som en karta över alla möjliga former, exempelvis över alla möjliga Riemannytor. I modulirummet motsvarar varje existerande Riemannyta en punkt.
– Jag är egentligen mest intresserad av modulirummet och hur vi kan säga något generellt om geometrin. Under åren har jag breddat mitt område och forskar i dag också inom algebraisk geometri, topologi och talteori.
Finns det några tillämpningar?
– Det finns bland annat en koppling till strängteori. Om du tänker dig en partikel som rör sig framåt, så kommer rörelsen att rita ut en linje. Men om du i stället föreställer dig en sträng som rör sig framåt, kommer den att rita ut en yta. I vissa matematiska modeller blir dessa Riemannytor. Jag är dock mer intresserad av kopplingen till talteori.
Hur känns det att få ta emot Göran Gustafssonspriset och vad ska du göra med pengarna?
– Jättekul! Jag planerar att anställa några doktorander och postdoktorer, och kanske anordna en konferens i Stockholm!
Göran Gustafssonpriset 2026
Göran Gustafssonpriset delas årligen ut av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, till fem framstående yngre forskare. Varje forskare får 8,1 miljoner kronor. Priset delas ut på Stockholms stadshus 31 mars.
2026 års mottagare är:
- Emma R. Andersson, senior forskare i utvecklingsbiologi vid KI får priset i medicin ”för utveckling av innovativ metodik för grundläggande och translationella studier av tidig embryonal utveckling”.
- Joanna Rorbach, senior forskare i molekylärbiologi vid KI får priset i molekylär biologi ”för banbrytande studier om ribosomens sammansättning och reglering av proteinsyntes i mitokondrier”.
- Simone Fabiano, professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet, får priset i kemi ”för utveckling av innovativa metoder för dopning av organiska halvledare”.
- Josefin Larsson, professor i astrofysik vid KTH får priset i fysik ”för sin nydanande forskning om exploderande stjärnor, som kopplar observationer till grundläggande astrofysikaliska teorier”.
- Dan Petersen, professor i matematik vid Stockholms universitet får priset i matematik ”för djupgående bidrag till algebraisk geometri, algebraisk topologi och talteori”.
Källa: KVA
