Annons

papgojor äter ur en hand. Smarta fåglar bildar oftare nya arter.

Papegojor bekräftar den nya studiens resultat, de har stora hjärnor och hög artbildningstakt, vilket har resulterat i över 350 arter. 

Bild: 
Istock

Smarta fågelarter blir nya arter

Fåglar med stor hjärna delar oftare upp sig i nya arter än fåglar med mindre hjärnor, enligt en studie som publicerats i tidskriften Evolution today

Publicerad:

2019-09-20

Svenska och spanska forskare har analyserat relativ hjärnstorlek hos 1900 fågelarter och jämfört med deras släktträd. Forskarna förklarar sina resultat med att smarta fåglar är bättre på att förändra beteende, och en ny livsföring kan i förlängningen leda till att en ny art bildas.

Men skulle detta innebära att djurvärlden hela tiden rör sig mot mer och mer intelligenta arter?

Nej, inte nödvändigtvis, det finns många andra faktorer som förklarar varför nya arter uppstår, enligt Ferran Sayol från Göteborgs universitet som lett arbetet med studien. Eftersom intelligenta arter generellt reproducerar sig långsammare kan intelligensen också bli en nackdel, menar han.

− I vår nuvarande situation kommer arter med stora hjärnor att riskera utdöende eftersom vissa mänskliga störningar blir för snabba eller extrema för de ska gå att komma runt med intelligens, som förstörelse av livsmiljöer eller för storskalig jakt.

Kan inte intelligens vara en fördel när vi utsätter arter för miljöförändringar?

− Ja, till exempel kråkor kan dra nytta av nya människoskapade resurser. Men naturen är ofta mer komplex än den verkar. I en pågående studie tittar vi på fåglar i städer och det ser ut som att två väldigt olika typer av fåglar är framgångsrika. Dels är det storhjärnade arter som kråkor och måsar, som kan använda sin intelligens för att hitta nya matmöjligheter. Den andra extremen som också är vanlig och framgångsrik i städer är arter med små hjärnor och hög reproduktionstakt, som duvor och svalor.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.