I Sverige föds varje år omkring 900 barn i vecka 31 eller tidigare. Svenska forskare har kartlagt förekomsten av smärta hos dessa barn och har fångat upp dem som vårdats på landets samtliga neonatalavdelningar.   

– Budskapet är att de riktigt små barnen fortfarande utsätts för mycket smärta i intensivvården. Många har nog tänkt att vi är bra på smärtlindring, men kartläggningen visar att det finns mer att göra, säger Mikael Norman, professor i pediatrik på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska institutet, som har lett studien.

Smärtan orsakas dels av vårdinsatser som att sätta infarter och slangar, sondmatning, sticka för blodprov eller respiratorbehandling, dels av olika sjukdomstillstånd. Vanligast var bukproblem, vilket har med omogen matsmältning att göra och som i värsta fall kan utvecklas till svår tarminflammation.

– Några barn drabbas av hjärnblödning vilket vi tror är smärtsamt, precis som det sannolikt gör ont att drabbas av blodförgiftning, säger Mikael Norman.

Nära 12 procent av alla barn hade någon form av smärtsamt tillstånd, och drygt 84 procent utsattes för minst ett potentiellt smärtsamt ingrepp.

Studien utgår från data från det svenska Neonatalvårdsregistret och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Pain. Den omfattar 3 686 barn som fötts i graviditetsvecka 22 till 31 under åren 2020 och 2024.

Hela 90 procent av de minsta barnen, födda i vecka 22 till 23, genomgick dagligen behandling som skulle kunna vara smärtsam. Behandling pågick under många veckor, ibland månadsvis. Samtidigt skattade den vårdpersonal som rapporterade in till registret bara smärta hos 45 procent av dem.

Skattningsskalorna utgår från beteende – som att barnet andas snabbt, att det har ett bekymrat ansiktsuttryck, att pulsen är onormalt hög eller att barnet är spänt och oroligt.

– Man ger poäng för olika beteenden och ju högre poäng, desto mer sannolikt är det att barnet upplever smärta, säger Mikael Norman.

Att skatta smärta är både tidsödande och personalintensivt. Mikael Norman lyfter möjligheten att i framtiden ta hjälp av AI som beslutsverktyg.

– Jag tror att AI så småningom skulle kunna registrera och sortera beteenden som i kombination med puls och andning kan göra det lättare att känna igen när även våra minsta patienter har ont, säger han.

Enligt studien får riktigt små barn sällan smärtlindrande morfin.

– Här kan det handla om underbehandling. Samtidigt har tidigt födda lågt blodtryck som också är en biverkan av morfinbehandling, så det krävs en fin avvägning för att kunna behandla utan att orsaka skada, säger Mikael Norman.

Andra metoder än läkemedel kan också lindra smärta, även om dessa inte noterades i studien. Hit hör amning och hud mot hud-kontakt med en förälder. Vid stick kan en droppe koncentrerad glukos i munnen mildra smärtan. Sedan 1980-talet tas ett så kallat PKU-test på alla nyfödda för att screena för 24 allvarliga medfödda sjukdomar.

– I Sverige har vi helt slutat med att då sticka i hälen, utan sticker i handryggen som är mycket mindre känslig. Generellt ska man också förebygga genom att inte sticka flera gånger om det räcker med ett prov, säger Mikael Norman.

Förutom att smärta är plågsamt i stunden, förklarar Mikael Norman att smärta tycks kunna påverka hur hjärnan utvecklas. Enligt den hypotesen kan smärta hos tidigt födda skapa en ökad känslighet i hjärnan för olika sensoriska intryck, och även bidra till att göra det svårt att sortera bland inkommande intryck.

– Upprepad smärta innebär ett intensivt bombardemang av impulser, något som den outvecklade hjärnan har särskilt svårt att modifiera. Det verkar då som om vissa sensoriska delar i hjärnbarken kan bli förstorade eller mindre väl utvecklade, säger Mikael Norman.

Tillsammans med kollegor vill han i ett nästa steg studera hur det går för barnen över tid. I Neonatalvårdsregistret finns uppgifter om barnen vid 2 års och 5,5 års ålder.

– Nu vill vi se om det går att se samband mellan smärta i nyföddhetsperioden och senare utveckling, såsom påverkan på kognition, kommunikation och motorik, säger han.

Enligt resultaten utsätts många av de allra minsta barnen för smärta ”dag ut och dag in”, som Mikael Norman uttrycker det. Han betonar dock att studien inte ger svar på åtgärder.

– Som registerforskare kan vi i ett första steg kartlägga och visa på problemets storlek. Det hoppas vi kan lägga grunden för att vården tar initiativ till förbättringsarbete genom att prova nya rutiner och bedriva forskning, säger Mikael Norman.