Studenter bakom prognosmodell för covid-19
Två studenter på KTH har utvecklat ett prognosverktyg för covid-19. Det bygger på en etablerad modell för smittspridning och är fritt för vem som helst att använda.
De senaste veckorna har det inte blivit mycket plugg för Robin Sandström och André Gerbaulet som läser systemteori respektive statistik och dataanalys på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Från tidig morgon till sen kväll har de jobbat med ett verktyg som kan förutse hur olika åtgärder påverkar smittspridningen av covid-19.
Både själva verktyget och koden ligger öppet på nätet för vem som helst att ta del av.
– Vi ville själva förstå matten bakom spridningen av viruset, säger Robin Sandström om drivkraften till varför de skapade verktyget.
Modellen har använts för sars
De valde en modell som tidigare använts för sars och bygger på att befolkningen delas in i hur många som är mottagliga, exponerade, i karantän, smittsamma, inlagda på sjukhus samt tillfrisknade. I modellen går det att undersöka effekten av olika åtgärder genom att ändra olika parametrar, till exempel hur stor andel som är i krantän. Modellen räknar sedan ut vad det får för konsekvenser på smittspridningen.
Smittan sprids väldigt snabbt
En insikt är att den går väldigt snabbt utan åtgärder.
Man fattar inte riktigt hur snabbt det kan gå. Och man måste sätta in sina åtgärder väldigt tidigt. Väntar man tre dagar kan antalet smittade ha hunnit fördubbas. Väntar man en vecka är det fyra gånger fler som hunnit smittas, säger André Gerbaulet.
Båda säger att de har fått en större förståelse för de drastiska åtgärder som vidtagits runt om i världen för att stoppa smittspridningen.
En slutsats av beräkningarna är att det finns en risk att vården överbelastas under lång tid och att det kan leda till svåra prioriteringar när antalet intensivvårdsplatser inte räcker till. Det visar även en omtalad rapport från Imperial College i London
Ger matematiskt underlag till beslut
Robin Sandström och André Gerbaulet kommer att jobba vidare med sitt verktyg. De hoppas också att epidemiologer kommer att använda det för att utforska hur en smitta sprids rent matematiskt.
– Biologin kan vi ingenting om. Verktyget ger ett matematiskt underlag till beslut, säger Robin Sandström.
En svårighet i arbetet är att så få testas i Sverige och att det därför saknas tillförlitliga siffror över hur många som smittats totalt.
Robin Sandström och André Gerbaulet skulle också önska att Folkhälsomyndigheten var mer transparent när det gäller vilka modeller och antaganden som ligger bakom deras prognoser.
– De delger inte vilka metoder de använder eller hur de kommit fram till sina slutsatser. Vi vill uppmana dem att bli mer öppna så alla kan se hur de räknar.
Här finns en rapport om projektet.
