”Sven Hedin-gator i Tyskland kan döpas om”

I den nya biografin Drömmaren: En bok om Sven Hedin (Natur & Kultur 2023) tecknar professor Nils Uddenberg på drygt 500 sidor ett mångfacetterat porträtt av upptäcktsresanden, forskaren, författaren och ledamoten i Svenska Akademien Sven Hedin (1865–1952). Hedin hörde under sin tid till de mest kända svenska akademikerna med beundrare i många länder och hans rykte banade väg för hedersdoktorat vid framstående universitet som Cambridge, München och Heidelberg. Samtidigt kritiserades han skarpt i svensk press på grund av sina politiska ställningstaganden.

I kapitlet ”Nationalist på villovägar” beskriver Uddenberg vad många redan känner till: Sven Hedin hade goda förbindelser med ledande politiker i Nazityskland, däribland Adolf Hitler och Hermann Göring. Det är väldokumenterat att Hedin stöttade Nazityskland i olika sammanhang, bland annat som talare vid de olympiska spelen i Berlin sommaren 1936 dit han var inbjuden som företrädare för den europeiska vetenskapen. Han var också medlem i den pronazistiska Riksföreningen Sverige-Tyskland under andra världskriget och skribent i dess tidning Sverige-Tyskland. Uddenberg spekulerar att detta politiska engagemang är ett skäl till att det inte längre finns några gator eller torg i Sverige eller Norge som är uppkallade efter Hedin.

Vad han inte nämner är att det ännu finns minst fem Sven Hedin-gator i Tyskland: I Berlin (där Sven-Hedin-Straße leder fram till en Sven-Hedin-Platz), Hamburg, Hannover, i Wetter (Ruhr) och i Delmenhorst. Än i dag är Hedin ett populärt namn i Tyskland – bara senaste året räknar jag till ett tiotal reportage om honom i tysk tv, radio och i regionala tidningar som uppmärksammat hans ökenvandringar och hans reseberättelser från Tibet.

Men det är inte bara som Asien-forskare som Hedin föranlett rubriker. Det har också väckts en debatt om att byta namn på gatorna som uppkallats efter honom. I en rapport från 2021 undersökte statsvetaren Felix Sassmannshausen namn på personer som syns på gatuskyltar med förbindelser till nazism och antisemitism. I detta sammanhang nämns Sven Hedin som problematisk.

Liknande diskussioner är som bekant också omskrivna i Sverige. En tidigare vetenskapshistorisk bok av Nils Uddenberg handlar om anatomen och rasforskaren Gustaf Retzius (Skallmätaren: Gustaf Retzius – hyllad och hatad, Fri Tanke förlag 2019). 2021 beslöt Karolinska institutet efter en utredning att bland annat Retzius-salen vid campus Solna skulle byta namn. Argumentet var att Retzius hör till dem som ”givit uttryck för rasism och nedlåtande och förminskande beteende eller värderingar gentemot olika folkgrupper inom och utom Sverige”.

Allt fler tyska gator och institutioner med ”belastade” namn får nya. I Düsseldorf, där jag arbetar, ändrades under 2021 hela elva gatunamn av politiska skäl. Och det rör inte endast personer med kopplingar till nationalsocialismen. Senast i raden var ”Kaiser-Wilhelm-Universität Münster” som efter ett initiativ av studenter nyligen strukit första ledet på grund av Vilhelm II samröre med kolonialism och militarism.

I Mannheim bytte man namn på en Sven-Hedin-Weg redan 2020. Min bedömning är att fler tyska städer kommer att följa efter. Att få en gata uppkallad efter sig är en hedersbetygelse, men det ingår ingen garanti att namnet ska bestå för evigt.