Svenska forskare simulerar coronas spridning
Stängda skolor, karantän eller mass-tester? Med hjälp av simuleringsmodeller vill forskare vid flera av landets högskolor hjälpa beslutsfattare att vidta rätt åtgärder för att begränsa coronasmittan.
Bild: Virginia Dignum
Under de senaste två veckorna har Frank Dignum, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, lagt sin vanliga forskning åt sidan. Istället har han tillsammans med andra frivilliga kollegor i Sverige och övriga Europa byggt ett simuleringsverktyg där beslutsfattare kan testa effekterna av olika åtgärder för att begränsa spridningen av coronasmittan.
Till skillnad från många andra smittspridningsmodeller tar den hänsyn till både socialt beteende och hur ekonomin påverkas.
– Vad som händer med ekonomin är en viktig fråga som vi också vill utveckla vidare, säger Frank Dignum.
Simulerar skolstängning och utegångsförbud
Modellen består av ett minisamhälle där invånarna har olika åldrar, beteenden och attityder till regler och risker. Simuleringar visar vad effekten blir på smittspridningen om till exempel skolor stängs eller utegångsförbud införs.
Konsekvenserna är inte alltid uppenbara. Människor som jobbar hemma är till exempel mer benägna att åka iväg och handla annat än nödvändiga saker som mat, visar forskarnas simuleringar.
– Vi har behov av kontakt och ett sätt är att handla icke nödvändiga saker. Jag har också läst i tidningen att handelsträdgårdar och byggvaruhus faktiskt får fler kunder, säger Frank Dignum.
Viktigt verktyg innan beslut fattas
En modell kan aldrig ge några säkra svar, betonar han, men kan vara ett viktigt verktyg innan beslut om skolstängning eller karantänsregler fattas. I modellen går det också att undersöka vad som händer när olika förbud och regler tas bort.
Kulturen i ett visst land är en annan viktig faktor att ta hänsyn till. Människors beteenden skiljer sig och därmed kan en åtgärd som fungerar i ett land vara olämplig i ett annat.
– I vissa länder går det till exempel bra att ha skolorna öppna, säger Frank Dignum.
Den svenska regeringen har visat intresse för forskarnas modell och ett möte med representanter för regeringskansliet planeras i nästa vecka. Även i Storbritannien, Italien och Nederländerna kan modellen komma att användas, berättar Frank Dignum.
Samtidigt hör allt fler forskare av sig och vill hjälpa till med arbetet, som sker på ideell basis.
– Jag är glad att så många vill bidra. Det finns en bild av forskaren i sitt elfenbenstorn, men vi vill göra bra saker och bidra till samhället.
Frank Dignum, som i vanliga fall arbetar med simuleringsmodeller för bland annat hållbara städer, är inte ensam om att vilja hjälpa till under coronakrisen.
Modell av hela svenska befolkningen
En annan grupp forskare, med deltagare från Uppsala universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, vill också se vad olika åtgärder får för effekt mot smittan. De har valt en annan metod. Istället för att simulera ett minisamhälle har de byggt en detaljerad modell av hela den svenska befolkningen på individnivå.
Simuleringarna pågår just nu på några av Sveriges största superdatorer. Resultaten väntas bli klara under nästa vecka och kommer då att publiceras på en hemsida för vetenskapliga artiklar som ännu inte fackgranskats.
– Vi vill snabbt sprida resultatet för att hjälpa både beslutsfattare och allmänheten att förstå hur olika vägval påverkar smittspridningen, säger Jasmine Gardner, proteinforskare på Uppsala universitet och en av deltagarna i projektet.
Bakgrunden till projektet är att Sverige valt ett annat sätt för att tackla smittan än övriga länder i Europa, förklarar hon. Simuleringarna ska visa smittspridningen om Sverige väljer en annan strategi.
