Svenska miljöforskarens namn användes i artikelbluff

I våras fick miljöforskaren Michael Bertram en kalldusch när han kontaktades av en grupp som arbetar med etik och forskningsintegritet på det vetenskapliga förlaget Elsevier. De hade upptäckt att hans namn hade använts i en bluff för att öka chanserna för artiklar från en viss forskargrupp att bli publicerade, vilket tidskriften Science var först med att rapportera.

Ett led i publiceringen av vetenskapliga artiklar är att de granskas av andra forskare inom samma område. Sådan fackgranskning eller peer review är ett verktyg för att se till att de resultat som presenteras i vetenskapliga tidskrifter är vederhäftiga och att studierna är gjorda på ett korrekt sätt.

Den falske Michael Bertram har varit flitig. Elsevier hade hittat 30 artiklar som har granskats i hans namn. Verklighetens Michael Bertram har aldrig sett dem förut. Någon har hittat på en e-postadress som skulle se ut att vara hans, och via den haft kontakt med förlaget.

– Jag känner till att sådant förekommer, men jag hade inte trott att det skulle hända mig, säger Michael Bertram.

Michael Bertram är biträdande universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Artiklarna i fråga handlar om mikroplast och gifter i miljön, ämnen som ligger nära det som Michael Bertram själv arbetar med. Hans namn och den förfalskade epostadressen hade skickats till förlaget av den korresponderande författaren till artiklarna.

I skrivande stund har 35 artiklar från samma forskargrupp dragits tillbaka av tidskriften Science of the total environment. Var och en av dem har fått minst en bluffgranskning insänd till tidskriften under en känd forskares namn utan dennes vetskap. Tidskriftens egen rankning och trovärdighet har fått en ordentlig törn av detta.

Utredningen pågår fortfarande intern på förlaget, och Michael Bertram har inte fått all den information han önskat. Han vill ändå gå ut offentligt för att andra forskare och förlag ska bli medvetna om den här typen av fusk och mygel. När alla är på sin vakt kan fusket lättare upptäckas och motverkas, anser han.

Fackgranskning görs ofta anonymt och då finns det inget sätt för forskare att undersöka om deras namn förekommer i sammanhang de inte känner igen. Michael Bertram förespråkar därför att förlagen ska ha rutiner för att kontrollera att de verkligen har att göra med rätt person.

– Jag är en optimist. Jag ser det som ett gott tecken att Elseviers eget team upptäckte detta, säger Michael Bertram.

Det som står på spel är forskningens trovärdighet, anser Michael Bertram. Både forskare och vetenskapliga förlag har ett starkt intresse av att kontinuerligt förbättra processerna för att kontrollera forskningens kvalitet. Det finns många olika idéer om öppenhet och transparens.

Något som har blivit vanligare är att ha helt öppen peer review, där granskarna kan ge sitt medgivande till att deras namn publiceras. Fördelen är att det dolda arbetet med att granska andras forskning blir synligt. En av nackdelarna är att det kan leda till konflikter.

– Alla modeller har potentiella nackdelar, men det är en ännu större nackdel om vi inte kan lita på vetenskapen, säger Michael Bertram.