”Sveriges ekonomi läcker 600 miljarder om året”

För att komma till rätta med slöseriet med material och resurser i den svenska ekonomin behöver problemets omfattning synliggöras. Därför har vi i en rapport nyligen lanserat begreppet värdegap, ett unikt mått på det ekonomiska värde som går förlorat när resurser, produkter och system inte nyttjas fullt ut. Detta är ett led i att engagera bredare målgrupper och i förlängningen åstadkomma mer cirkularitet, alltså att resurser används så effektivt som möjligt i ett kretslopp.

Tidigare studier har tydligt visat hur stort det cirkulära gapet är i termer av materialflöden. Det faktum att den huvudsakligen linjära ”slit och släng”-ekonomin orsakar stor miljöskada är också väldokumenterat. Exempelvis står utvinning och upparbetning av råmaterial för 55 procent av de globala växthusgasutsläppen. Men kunskapen om detta har hittills inte omsatts i någon större minskning av ekonomins resursanvändning.

I rapporten Circularity gap report (CGR): Värdegapet Sverige beräknar vi värdegapet för sex av de viktigaste sektorerna i svensk ekonomi. Resultatet visar att nästan en femtedel av det potentiella ekonomiska värdet går förlorat på grund av linjära praktiker. Det motsvarar 600 miljarder kronor, eller ungefär halva statsbudgeten. Produkter som kasseras i förtid är den största källan till förlorat värde och kostar Sverige 420 miljarder kronor årligen.

Vår oförmåga att ge produkter och material långa livslängder innebär att vi slösar bort inte bara materialen i sig, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem – själva värdet som vi arbetar så hårt för att skapa. Dessutom uppgår svenskarnas överkonsumtion – utgifter som överstiger faktiska behov eller ger minimal nytta – till 200 miljarder kronor årligen. Det handlar bland annat om stora boytor, lokaler som står tomma och onödiga köksrenoveringar.

Men all konsumtion är ju bra konsumtion om vi ser det från ett rent bnp-perspektiv – eller? Att vi konsumerar nya prylar och slänger gamla trots att de fortfarande kan användas höjer ju bnp. Även överkonsumtion av till exempel mat, mobilitet och byggd yta bidrar till ökad bnp. Så vad är problemet? Förutom att vår resursförbrukning utarmar planeten och underminerar våra möjligheter till framtida välfärd, så visar vår rapport att summorna som används till ej nödvändig konsumtion är enorma. Om vi väljer att inte bara tolka detta i bnp-termer, ser vi att det finns möjlighet att använda dessa pengar på annat sätt.

Värdegapet på 600 miljarder kronor uppstår i hela ekonomin, såväl inom offentlig som privat sektor och bland hushållen. Om vi sluter gapet och stoppar läckaget har vi möjlighet att spendera pengarna i andra delar av ekonomin. Genom att styra om både material- och pengaflödena till mer cirkulära, mindre resursförbrukande och mer värdeskapande aktiviteter (däribland fler tjänster), frigörs både offentliga medel till kärnverksamhet och det uppstår nya affärsmöjligheter för privat sektor att leverera nya värden baserat på innovation enligt cirkulära logiker.

När vi ser på vår ekonomi ur den synvinkeln, och med vissheten om att det rör sig om mycket stora belopp, så finns ingen anledning att tveka. Den cirkulära omställningen blir både planetärt och ekonomiskt logisk och nödvändig.

Vi föreslår ett antal åtgärder som behövs för att sluta värdegapet och skala upp den cirkulära omställningen. Dessa vänder sig till både politiska beslutsfattare, näringsliv och allmänhet:

Vi ser fram emot mer cirkulär verkstad!