Tatuering kan öka risken för cancer i lymfkörtlarna

Läs en uppföljning på artikeln: Efterlyser mer forskning om tatueringar och cancer

Den här artikeln uppdaterades senast 2024-06-11.

Över 40 procent av alla kvinnor under 40 år har minst en tatuering i dag, säger Christel Nielsen, forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.

Att tatueringsbläck kan innehålla cancerframkallande ämnen är redan känt och 2022 trädde en ny EU-lag i kraft som syftar till att minska mängden hälsoskadliga kemikalier i tatueringsfärg.

– De senaste tio åren har det varit mycket fokus på vad som finns i tatueringsfärg och vad som inte borde finnas där, säger Christel Nielsen.

Det är också känt att personer som via sitt yrke utsätts för höga halter av ämnen som finns i tatueringsfärg har en ökad cancerrisk.

Nu visar en studie från Lunds universitet att det också kan finnas en ökad risk för cancerformen lymfom, som är cancer i immunförsvarets celler, hos tatuerade. Cancerformen drabbar vanligen främst äldre personer, men omkring 300 svenskar under 60 år får årligen beskedet att de har sjukdomen.

I studien fokuserade forskarna på cancerrisken hos samtliga svenskar mellan 20 och 60 år som fått lymfom mellan 2007 och 2017, vilket var ungefär 3 000 personer. Utöver dem ingick 9 000 personer som inte haft sjukdomen.

– För varje enskild individ som hade haft lymfom tog vi tre slumpmässigt utvalda individer av samma kön och ålder, som fick svara på olika frågor om livsstilsfaktorer och om de hade tatueringar, säger Christel Nielsen.

Deltagarna som hade tatueringar fick också svara på en mängd detaljerade frågor om sin tatuering, om till exempel färger och hur länge de varit tatuerade.

– Alla tatueringsfärger innehåller inte farliga kemikalier, de farliga kemikalierna är troligen också olika toxiska, säger Christel Nielsen.

En hypotes som forskarna hade var att personer med större tatuerad hudyta skulle ha ökad cancerrisk, men så var inte fallet – cancerrisken var lika hög även vid små tatueringar.

Risken för lymfom var 21 procent högre hos tatuerade jämfört med icke-tatuerade, oavsett storlek.

– Det var förvånande att dosen inte spelade någon roll, säger Christel Nielsen, som själv har två tatueringar.

Inte heller färgen på tatueringen verkade spela roll, vilket också var överraskande.

Så varför ger tatueringar en ökad cancerrisk? Det svarar inte studien på.

– Vår hypotes är att det är kan vara både kemikalierna i sig och färgpartiklarna som triggar cancer, förklarar Christel Nielsen.

När man tatuerar sig är det inte bara huden som märks för livet, färgpigmenten tar sig också in i lymfkörtlarna och stannar kvar.

– Immunförsvaret går igång och försöker städa ut färgpigmentet. Och sedan tidigare vet man att immunologiska celler tar med sig färgpartiklar till lymfkörtlarna, där färgen lagras in, säger Christel Nielsen.

Om färgen tar sig vidare därifrån till andra organ vet forskarna inte i dag, men man tror att så är fallet.

Trots den ökade cancerrisken tycker inte Christel Nielsen att man ska oroa sig.

– För den enskilde individen som redan är tatuerad, kan det vara bra att ha tänkt tanken att tatueringen kan ge ohälsa. Men våra resultat har främst betydelse på samhällsnivå – vi som samhälle behöver se till att det blir säkert att tatuera sig, säger hon.

Läs en uppföljning på artikeln: Efterlyser mer forskning om tatueringar och cancer