Tiktok och Minecraft kan göra skolan bättre
I barns digitala lek döljer sig även mycket lärande. Förståelsen av dessa lärprocesser kan utveckla pedagogiken i skolan, enligt ny forskning vid Linnéuniversitetet.
Barn försvinner ofta och länge in i en digital verklighet, ibland till vuxenvärldens förtret. Men på skärmarna sker också mycket lärande. Hur det går till har Marina Wernholm studerat hos 8–12-åringar, och presenterat i sin doktorsavhandling vid Linnéuniversitetet. Hon använder sig av begreppet hybrid verklighet.
– Det går inte att skilja barnens digitala och fysiska lek och lärande åt, de är så nära sammanflätade, säger hon.
Barn tittar på videoklipp, frågar utomstående, bygger och experimenterar. De lägger ofta stor möda på att få sina bilder och danser rätt i exempelvis sociala medier som Tiktok och Instagram, medvetna om att de bedöms av en större publik. Allt detta har Marina Wernholm observerat, och också bitvis förvånats över.
– Barn har så mycket etiska resonemang. Det hade jag inte väntat mig. De pratar till exempel om hur mycket man kan ändra och filtrera en bild, och har sina egna gränser för vad de anser vara okej.
Skolan kan lära av spelvärlden
Hur barn kommunicerar och lär sig i spelvärldar skulle kunna utnyttjas mer i skolans pedagogik, enligt Marina Wernholm.
– De formulerar och besvarar frågor, imiterar någon eller visar själva. Dessa erfarenheter kan barnen ha nytta av även i andra sammanhang.
Även i innehållet de diskuterar i den digitala miljön kan användas i undervisningen.
– Källkritik och etik kan vara frågor som de själva brottas med i sin vardag. Barn pratar om vi frågar dem. Men vi måste veta vilka frågor vi ska ställa.
Marina Wernholm har tidigare arbetat som specialpedagog, och det var där, i mötet med eleverna, som intresset för barns digitala lärande väcktes.
– Jag märkte hur eleverna pratade om datorspel. Så jag använde World of Warcraft som utgångspunkt i min engelskundervisning och märkte vilken skillnad det blev i intresse och motivation.
Barn har ett försprång i den digitala världen
Hon vill fortsätta med praktiknära forskning inom samma område.
– Jag vill uppmärksamma pedagoger på hur barn använder de digitala verktygen. Det finns mycket att vinna på att inte snäva ner barnens kunnande till bara analogt läsande och skrivande, utan även testa kunskaper och färdigheter i att skapa exempelvis ljud och bild.
I den digitala världen har barn ofta ett försprång och kan lära vuxna som vågar och vill vara med.
– Jag ser hur min faster spelar Farmville med sina barnbarn, och nästan har blivit beroende.
Men om barn ändå spelar så mycket, räcker det inte med det digitala lärandet de får där?
– Alla barn har inte möjlighet att spela hemma. Var ska de då lära sig att navigera i digitala miljöer? Utifrån styrdokumenten har skolan ett uppdrag och ansvar att utveckla barns digitala kompetens.
Marina Wernholm råder även alla föräldrar att vara nyfikna på lärandet i den digitala världen – som produktion av bilder och filmer, språk och kommunikation. Samt att visa mer respekt för barnens lek och spel på nätet.
– Jämför med fotboll. Du går inte in på planen och förstör en match, men det känns helt okej att rycka kontakten när barnen spelar.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
Lärande och lek i en hybrid verklighet
Marina Wernholm, universitetsadjunkt på Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet, disputerade i september 2020 med avhandlingen: Children’s learning at play in a hybrid reality.
Avhandlingen slutsatser:
• Barns lärande i lek sker numera i en ”hybrid verklighet” där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det betraktas som en praktik för lek och lärande.
• Vad som definieras som lek i en ”hybrid verklighet” skiljer sig åt mellan vuxna och barn, vilket kan skapa konflikter i mötet med generationer.
• Barn utvecklar både lärande- och undervisningsstrategier genom lek i en hybrid verklighet eller digitala gemenskaper.
• Förmågan att till exempel formulera och besvara frågor eller att imitera och visa andra, har barnen nytta av även i andra sammanhang.
• Ett kännetecken för leken är ”grit” vilket betyder ungefär att ha driv, jävlar anamma och karaktärsstyrka. Gemensamt för alla barnen i studien är att de ger uttryck för att vara drivna och att deras deltagande i hybrida lekpraktiker gynnas av det.