Koppling mellan herpesvirus och ms

Av tio miljoner amerikanska militärer var alla som fått multipel skleros också infekterade med herpesvirus. Sambandet visar att vaccin mot herpes bör utvecklas för att se om de även kan slå ut ms, enligt svensk expert.

Publicerad
Minst 95 procent av alla blir infekterade av herpesviruset EBV under livet, medan en på femhundra får ms. Så att bli infekterad räcker inte för att man ska utveckla ms.
Bild: Getty images

För lite drygt 150 år sedan beskrev den franske neurologen Jean-Martin Charcot multipel skleros, ms, som en egen sjukdom. Lika länge har dess orsak intresserat forskare. Att virusinfektion, och just infektion med det mycket vanligt förekommande herpesviruset Epstein-Barr, EBV, skulle kunna ligga bakom har varit en levande hypotes, enligt Jan Hillert, professor i neurologi vid Karolinska institutet.

– Denna fråga har både internationella och svenska forskare arbetat med, säger han.

Tankegångarna presenteras i sammanställningsartiklar i exempelvis Acta Neurologica Scandinavica och Trends of Molecular Medicine. Nu har sambandet också kunnat befästas i en mycket snygg studie, som Jan Hillert uttrycker det.

Jan Hillert är professor i neurologi vid Karolinska institutet.
Bild: Privat

Följde tio miljoner militärer

Forskarna följde tio miljoner personer som ryckte in i den amerikanska militären mellan åren 1993 och 2013. De lämnade blodprov vid nitton års ålder, och då och då under efterföljande år. I gruppen utvecklade 955 personer ms, varav det fanns minst tre blodprov för 801 av dem.

35 av de smittade bar inte på herpesviruset EBV då de ryckte in. Fem år senare, då de fått sin ms-diagnos, var alla 35 infekterade med EBV.

Med blodprov kunde forskarna också mäta förhöjda halter av ett protein som är en markör för pågående hjärnskada. Resultaten om ms och EBV har publicerats i Science.

– Sammantaget tyder detta på ett starkt samband mellan EBV-infektion och ms, säger Jan Hillert.

Enbart EBV-infektion ger inte ms

Men hur sambandet mellan EBV-infektion och ms kan se ut i detalj är omtvistat. En del forskare menar att EBV orsakar en aktiv virusinfektion i hjärnan och ryggmärgen som i sig ger upphov till ms. Den förhärskande hypotesen är dock att EBV-infektionen av någon anledning påverkar immunförsvaret så att det börjar reagera på kroppseget myelin (se faktaruta). 

– EBV brukar skämtsamt kallas ”everybodys virus” eftersom minst 95 procent av alla blir infekterade under livet, medan förekomsten av ms är en på femhundra. Så att bli infekterad räcker inte för att man ska utveckla ms, utan det är ett samspel mellan arv, miljö och otur, säger Jan Hillert.

Körtelfeber ökar risken

Den som har nära släktingar med ms har en ökad risk att själv drabbas. Det beror på att vissa varianter av de gener som utgör mall för så kallade transplantationsantigen, ökar risken. Vad gäller miljöfaktorer finns koppling mellan ökad risk för ms och rökning, medan solexponering, snus och alkohol i stället minskar risken.

– Och när det gäller otur så kan det handla om att man drabbas av EBV-infektion i ett tidsfönster i livet där infektionen triggar immunförsvaret på ett olyckligt vis, säger han.

Den som får EBV-infektion i tonåren kan få körtelfeber, men inte de som infekteras som småbarn.

– Forskare i Göteborg har också kunnat visa att de som har haft körtelfeber även har ökad risk för ms, säger Jan Hillert.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Ännu inget vaccin mot EBV

Ett sätt att studera sambandet mellan EBV och ms vore att vaccinera mot viruset och se om förekomsten av ms då sjunker. Tyvärr finns det i dagsläget inget godkänt EBV-vaccin, även om utveckling pågår.

– Science-studien är mycket välgjord och visar så bra som en observationsstudie kan på ett samband mellan EBV och ms. Jag menar att om vi helt ska kunna slå ut ms är vaccination mot EBV den väg vi måste prova, säger Jan Hillert.

Fakta: Multipel skleros, ms

  • Årligen får 1 000 personer i Sverige diagnosen multipel skleros, ms, och 22 000 beräknas leva med sjukdomen.
  • Sjukdomen uppstår då immunsystemets celler felaktigt börjar bryta ner den myelin som omsluter nervcellernas utlöpare i ryggmärgen och hjärnan. Utan myelin förmedlas nervsignalerna sämre. Detta ger synproblem, smärta, svaghet och domningar som kommer och går i skov, men som gradvis försämras.
  • I Sverige behandlas de flesta patienterna med läkemedel som effektivt trycker ner vita blodkroppar, B-celler, som ingår i immunförsvaret.
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor