Ungdjur och brunstiga vildsvin ökar risken för spridning
Att den afrikanska svinpesten introducerades till Sverige på hösten är maximal otur. Så här års rör sig vildsvinen som längst.
Sedan 2018 har vildsvin märkts med gps vid Grimsö forskningsstation söder om Riddarhyttan. Tanken är att studera hur djuren rör sig i landskapet. Petter Kjellander, professor i viltekologi, leder projektet.
Forskningsstationen ligger nära det område där Sveriges första fall av afrikansk svinpest har konstaterats. Sjukdomen är mycket smittsam och drabbar vildsvin och tamgrisar, men inte människor eller andra djur.
Sedan tidigare har forskarna satt gps-sändare på 20 suggor och öronmärkt 100 kultingar i Grimsöområdet.
– Vi ser att ett antal av de här vildsvinen har rört sig härifrån och in i restriktionsområdet. Det ligger bara 20 kilometer bort. Till det första konstaterade fallet är det 35 kilometer, säger Petter Kjellander.
Kan röra sig över stora sträckor
Så här års tenderar vildsvinen dessutom att röra sig ovanligt mycket. Det gäller både äldre galtar och de yngre galtarna som föddes i våras. När de är ungefär sex månader gamla börjar de ge sig iväg på upptäcktsfärd och kan gå ganska långt.
– Det djur som har rört sig mest i våra mätningar gick 120 kilometer. Sådana rörelser är man förstås rädd för eftersom det innebär stora utmaningar för att kontrollera smittan. Då räcker inte restriktionsområdet till, men det är en svår avvägning mellan ekologi och vad som är ekonomiskt rimligt, säger Petter Kjellander.
Både Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Jordbruksverket har uttryckt intresse för forskarnas data, enligt Petter Kjellander.
– Jag tror att myndigheterna har gjort rimliga avvägningar, men det är inte lätt, säger han.
En riskperiod
Petter Kjellander konstaterar att vildsvinen kan ha hemområden på 500–1 000 hektar och ända upp till 10 000–12 000 hektar.
Vildsvin lever normalt i sociala grupper med suggor och kultingar, och galtarna springer emellan. Glesare populationer har större hemområden.
– I glesa populationer är det längre mellan damerna, och då behöver galtarna röra sig mer. Just nu befinner vi oss i en riskperiod. Merparten av brunsten sker under hösten och då rör sig galtarna över större områden än normalt, säger Petter Kjellander.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer