Vad gör homosexuella män lyckliga?

Lyckoforskning är ett snabbt växande forskningsfält om vad som gör människor nöjda med livet.

– Men ofta fokuserar lyckoforskning på nationella genomsnitt, inte på minoriteter, säger Therese Nilsson, som är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och medförfattare till studien. Så vi ville se om det fanns grupper som faller ut från genomsnittet, till exempel sexuella minoriteter.

Hon och hennes kolleger har därför jämfört homosexuella män i nästan 130 länder i världen i databasen Gay happiness index, och testat data mot en mängd faktorer som kan tänkas påverka lyckan. Förutom subjektiv lycka har de även undersökt benägenheten att inte vilja flytta från sitt land som ett mått på hur man trivs i landet.

Det visade sig att hög ekonomisk utveckling, demokrati, god materiell standard, likabehandling och globalisering i bemärkelsen öppenhet mot omvärlden var positiva faktorer för homosexuellas lycka. Länder som präglas av stark religiositet och postkommunistiska länder är dåliga för homosexuella män, om man ska sammanfatta.

– Det visade sig faktiskt att homosexuella blir lyckliga respektive olyckliga av ungefär samma saker som majoritetsbefolkningen i ett land, säger Therese Nilsson. Och det är ju ett intressant resultat med tanke på debatten om lyckomaximering i samhället.

Forskarna har använt regressionsanalyser för att kontrollera för olika variabler och på så sätt kunnat isolera dessa faktorer från varandra.

Therese Nilsson poängterar att den viktigaste faktorn är legal likabehandling.

– Vi tror att den, förutom att den gynnar homosexuella, även påverkar majoritetens allmänna attityd till gruppen, säger hon.

Att religion är negativt för homosexuella kanske inte förvånar, men vad spelar postkommunism för roll?

– Många kommunistiska regimer har varit intoleranta och betraktat homosexualitet som något ”borgerligt”. Och dessa attityder är rätt trögrörliga.