Annons

nattlig vy över Stockholm

Sveriges ekonomiska klyftor är små jämfört med många andra länder. Ändå bör trenderna tas på allvar, säger forskaren bakom den nya studien.

Bild: 
Getty Images

Välfärdsklyftan ökar i Sverige

Sverige har haft god tillväxt sedan 1990, men stor ojämlikhet råder kring vilka som fått ta del av den. Det visar ny forskning från Lunds universitet.

Annons

Publicerad:

2020-07-02

Pengarna som återstår när skatten är betald kallas för den disponibla inkomsten, och används för att mäta levnadsstandard. Bland boende i centrala Stockholm har denna ökat från 15 till 50 procent över rikssnittet sedan 1990.

På den glesaste glesbygden där 15 procent av befolkningen finns har den istället sjunkit med fem procent jämfört med riket, och ligger på 10 procent under snittet.

Siffrorna kommer från Lunds universitet, där forskare delat in Sverige efter befolkningstäthet istället för kommuner, och på så sätt kunnat jämföra välfärdsklyftan mellan landets ytterligheter under perioden 1990 till 2017.

Klyftan har flera förklaringar

Av Sveriges mest tätbefolkade områden ligger samtliga i centrala Stockholm. Att dessa områden står för lejonparten av klyftan beror på flera saker, säger studiens huvudförfattare Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Dels har kapitalinkomsterna bland boende i centrala Stockholm ökat jämfört med resten av landet. Det kan till exempel vara pengar från bostadsförsäljning eller utdelning från aktiebolag. Man ser även att förvärvsinkomsterna blev högre under 90-talet i centrala Stockholm, som heller inte drabbades lika hårt av finanskrisen under samma period, sett till sysselsättning.

Efter 2004 kan en del av klyftan förklaras av ökade ersättningar i form av pension, a-kassa, och sjukersättning. Brytpunkten menar forskarna beror på att reformer som förändrade dessa system främst har gynnat boende i centrala Stockholm.

Stabil majoritet i mitten

70 procent av befolkningen befinner sig i mitten, där det inte finns någon koppling mellan befolkningstäthet och levnadsstandard varken 1990 eller 2017.

Att ytterligheterna glidit ifrån varandra säger Martin Nordin är problematiskt. Han lyfter riskerna med att ekonomisk ojämlikhet leder till politisk splittring och polarisering.

– En del säger att ”Okej, men vi har fortfarande väldigt låg inkomstojämlikhet i Sverige”, jämfört med exempelvis USA och Storbritannien. Det stämmer även i detta fall, men jag tänker mer på vägen fram. Var riskerar vi att hamna? 

Läs också om framväxten av fler megastäder.

Här växer megastäder fram

Två procent av jordens yta är städer, men mer än halva jordens befolkning bor där.

2020-07-02

Martin Nordin

Forskare vid Lunds universitet har delat in Sverige efter befolkningstäthet istället för kommuner, och på så sätt kunnat jämföra välfärdsklyftan mellan landets ytterligheter under perioden 1990 till 2017. Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund, är en av studiens huvudförfattare.

Bild: 
Lunds universitet

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.