”Välj varsam renovering framför nybyggnation”

Trots att det i dag är stort fokus på att sänka klimatavtrycket ser man omfattande renoveringar där mycket dugligt material rivs ut. Många gånger är gamla fönster och dörrar, liksom gammal fast inredning, tillverkade av väldigt fina material. Men de rivs ut för att ersättas med nya material som sällan motsvarar de gamla inredningarnas kvalitet. Det händer också att hela byggnader rivs för att skapa plats att bygga nytt. Sannolikt beror det på okunskap, dålig planering eller en uppfattning om att det befintliga inte duger.

Som forskare inom hållbart byggande och renovering har jag under lång tid följt utvecklingen i byggbranschen och studerat vad som är mest effektivt med hänsyn till miljön. Slutsatsen är att det i de allra flesta fall är mest hållbart att utgå från det befintliga och reparera, renovera, uppgradera eller bygga om för att anpassa byggnader, material och produkter till dagens behov och förutsättningar. Först om det inte är möjligt ska vi överväga att bygga nytt eller byta ut.

Det finns visserligen ett ökat intresse för bevarande och många arbetar redan med återbruk, renovering och konvertering av byggnader till annan användning. Men normen i bygg- och fastighetsbranschen är fortfarande att riva ut och bygga nytt.

Ett vanligt argument är att den befintliga byggnadens material och komponenter inte uppfyller dagens krav på ljudisolering, brandsäkerhet, energianvändning och tillgänglighet. Många frågar sig vem som tar ansvar för funktionen och kvaliteten när det inte finns någon garanti från tillverkaren då det gått lång tid sedan huset byggdes.

Ett annat argument för att riva ut befintliga material och produkter är att man vill erbjuda hyresgästen ett nytt och modernt boende, och framför allt för att kunna ta ut en högre hyra för standardhöjande åtgärder. Andra hävdar att det är för komplicerat att anpassa exempelvis befintliga kök till dagens standard. Därför skrotas köksskåp från 1960- och 70-talet med gedigna stommar och massiva luckor byts ut mot kök tillverkade av skivmaterial som är svåra att reparera i framtiden. Även platsbyggda garderober med massiva trädörrar och befintliga dörrpartier byts ut mot nya, i stället för att renoveras. Det är ett slöseri med både råvaror och pengar. Dessa argument måste vägas mot att hushålla med både ekonomiska resurser och materialresurser och att minska vårt klimatavtryck.

Under senare år talar vi allt oftare om varsam renovering. Det innebär att man försöker bevara de konstruktioner, material, produkter och system som går att bevara, och att man tittar på hur man kan förlänga livslängden i stället för att riva ut och sätta in nytt. På så sätt sänker man både det totala klimatavtrycket och kostnaderna. Dessutom kan det finnas ett kulturhistoriskt värde i att bevara äldre material och inredningar.

Även om slit och släng-principen ofta har kännetecknat byggbranschen har en förändring skett de senaste åren. Inom forskningen har vi diskuterat varsam renovering länge, men nu ser vi även ett stort intresse i bygg- och fastighetsbranschen och det är fantastiskt bra. Forskare, byggföretag och fastighetsägare har också mötts i gemensamma projekt. Allt fler företag försöker arbeta med varsam renovering och även återbruk av material och produkter, som ett led i att sänka klimatavtrycket, och för att det både finns ett ekonomiskt och ett kulturhistoriskt värde i att bevara konstruktioner, material och inredningar.

Bygg- och anläggningsbranschen har reviderat sin färdplan för att bli fossilfri och inspirerats av fyrstegsprincipen, som ursprungligen lanserades inom Vägverket. Översatt till byggindustrin innebär fyrstegsprincipen att man i första hand ska minska sitt behov av byggd yta, i andra hand optimera användningen av byggd yta, i tredje hand renovera och anpassa befintliga byggnader till nya behov, och i fjärde hand bygga nytt, och då med hög flexibilitet, demonterbarhet och med återbrukat material.

Den stora utmaningen är att i grunden ändra normen – från att riva ut och bygga nytt till att bevara, renovera och bygga om för att uppfylla dagens krav och behov. Vi behöver fler arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som är specialiserade på renovering och bevarande. För att jobba med renovering och ombyggnation krävs andra arbetsmetoder och kompetens jämfört med att bygga nytt. Det kan skapa möjligheter för nya företag och arbetstillfällen i framtiden.

Om fler företag fullföljer sina åtaganden enligt färdplanen mot fossilfritt kommer normen att bli bevarande och varsam renovering. Det ser jag fram emot!