Vänners klasstillhörighet kan avslöja politisk hållning  

Den vanligaste klasstillhörigheten i umgängeskretsen kan skvallra om vilka politiska åsikter vi har – oavsett vilken klass vi själva tillhör. Det visar en svensk studie som nyligen publicerats i European Sociological Review. 

– Vi såg att klassöverskridande nätverk är en orsak till att enskilda individers åsikter inte är de förväntade. En arbetare som umgås mycket i medelklasskretsar tenderar att tycka mer som medelklass. Och ju mer umgänge personer inom medelklassen har med arbetare desto mer tycker man också som arbetare, säger Arvid Lindh, forskare i sociologi vid Stockholms universitet, som har gjort studien tillsammans med Anton B. Andersson.

Både umgänge med nära vänner samt perifera bekantskaper hade betydelse för de politiska åsikterna – till synes större betydelse än nära familjemedlemmar.

Lista vännernas yrken

I studien delades de 1 475 deltagare in i de breda kategorierna arbetarklass eller medelklass utifrån yrke och anställningsförhållanden. Sedan fick de nämna sina fem närmsta vänner och deras yrken, samt svara på om de hade någon ytterligare bekant som jobbade med något av 36 yrken. De fick också svara på frågor om attityder till ekonomisk omfördelning samt stöd till invandrare – frågor där man sedan tidigare vet att åsikterna brukar gå isär mellan medelklass och arbetarklass.

Ungefär hälften av arbetarna hade minst en nära vän från medelklassyrken. Nästan alla hade någon kontakt eller bekantskap från ett yrke som tillhörde en annan social klass.

– Enligt tidigare klassforskning beror politiska åsikter ofta på ekonomiska intressen eller erfarenheter från arbetet. Men vi visar att även sociala nätverk och klassegregering i kombination bidrar till klasskillnader i åsikter. Arbetare har mer vänskaper med andra ur arbetarklassen än med medelklassen, men individer ur olika sociala klasser lever inte avskilda från varandra med helt olika åsikter, säger han.

Arvid Lindh hoppas nu att studien kan leda till en förfining eller nyansering av debatten om polarisering i samhället.

– Man pratar ofta om den starka polariseringen, men det är inte så tydligt vad det betyder. Det vi finner här är att det finns segregering och det finns åsiktsskillnader, men också att många individer skiljer sig från mönstret och umgås över klassgränserna, säger han.

Vissa vänskaper mer ovanliga

Vissa vänskapsband mellan klassgränserna var mer ovanliga än andra – och minst vanliga var de mellan den så kallade sociokulturella medelklassen, där forskare och journalister ingår, och den manuella arbetarklassen, där truckförare och byggarbetare ingår. Varför det sociala avståndet är som störst här har forskarna inte undersökt.

– Men en tänkbar orsak är att dessa grupper sällan delar arbetsplats och samarbetar i jobbet, säger Arvid Lindh.

Genom att analysera bostadsortens betydelse för synen på stöd till invandrare såg forskarna att man var mer socialt konservativ på mindre orter, vilket var förväntat, men de såg också att detta kan tänkas ha att göra med att personer på mindre orter i högre utsträckning umgås med arbetare, medan människor i storstäderna har starkare sociala band till den sociokulturella medelklassen.

– De sociala nätverken skulle kunna förklara en del av åsiktsskillnaderna mellan stad och land, säger han.