Vårdpersonal: Bättre arbetsmiljö hellre än applåder

Vårdpersonalens tuffa situation har fått en hel del uppmärksamhet under pandemin. Nu har Erika Wall, sociolog vid Mittuniversitetet, publicerat en första forskningsanalys om hur de själva upplever sin situation.

I fokus för delstudien står vårdpersonalens budskap till beslutsfattare – vad hade kunnat göras bättre hittills och vad kan förbättras framöver?

– Det förvånade mig att de lyfte de generella problemen så genomgående, trots att frågan hade ställts specifikt för situationen under pandemin. De uttryckte ett behov av förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö. Budskapet är att alla ska se vilket tungt arbete som görs, och att detta inte bara sker under pandemin.

33 anställda inom vårdsektorn runt om i Sverige har djupintervjuats i Erika Walls forskningsstudie, som Forskning & Framsteg tidigare har berättat om.

Dåligt skydd och britsfällig information

Utöver att vårdpersonalen lyfter fram behovet av mer resurser till vårdsektorn i stort, kom det även fram detaljer kring vad som fungerade bättre och sämre under pandemins första veckor. Problem med otillräcklig skyddsutrustning och även bristfällig information påtalades av flera intervjuade.

– Mycket var oklart gällande skyddsutrustning i början, när WHO hade definierat smittan som pandemi. Och informationen, som kunde nå personalen från flera håll, kunde vara olika. Det skapade osäkerhet.

De som arbetade i kommunal äldreomsorg tyckte inte att deras situation uppmärksammades tillräckligt, eftersom fokus hamnade på sjukhusvård och intensivvård i pandemins början.

En bredare testning av covid-smittan hos vårdpersonalen borde utförts tidigare, tycker flera intervjuade i studien. Att personalen inte kunde veta om de sjukskrivna var förkylda eller drabbade av covid-19 skapade flera problem, inte minst inom arbetsgrupperna.

– Vissa beskrev att ledningen såg sjukfrånvaro som arbetsvägran. Om någon som varit sjuk kom tillbaka fanns också en oro för smitta på avdelningen. Dessa frågorna uttryckte personalen starkast känslor kring i min undersökning.

Oroas över vårdskulden

De intervjuade berättade även om positiva upplevelser i arbetet, som snabba beslutsprocesser när det verkligen gäller. Vårdpersonalen uttryckte samtidigt oro kring sjukvårdens situation framöver.

– Flera påpekade att krishanteringen är inbyggd i vården, att den delen fungerar. Men de är bekymrade över uthålligheten i vården över längre tid, med köer som bildas nu till exempel. 

Behovet av stöd lyftes också av vårdpersonalen.

– De upplevde att de varken hade tid att söka eller ge varandra stöd, på grund av den höga arbetsbördan.

Enligt Erika Wall är budskapet i hennes undersökning tydligt – vårdpersonalen önskar mer resurser till vård och omsorg, hellre än applåder.

Vårdpersonalens arbetssituation under pandemin

Erika Wall, docent i sociologi och universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, har djupintervjuat undersköterskor, sjuksköterskor och läkare i såväl kommuner och regioner som privat sjukvård.

• Analyserna fortsätter och ska omfatta vårdpersonalens arbetssituation och behov av stöd i arbetet, smittspridning och påverkan på arbetet, etiska dilemman, sociala relationer, förutsättningar för ett tryggt arbete under pandemin samt personalens tillit till information.

• Projektet beräknas pågå till och med 2022 och har tilldelats forskningsstöd från Afa.