Forskare samlar information – vill förstå följderna av corona

Minst 25 röster från olika vårdyrken hoppas Erika Wall samla till det nya forskningsprojektet vid Mittuniversitetet. Hittills har hon intervjuat sex personer – undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Tanken är att en del av studiens resultat ska kunna presenteras redan före sommaren.

– Det känns viktigt att få ut den så snart som möjligt till dem som kan dra nytta av kunskapen om vårdpersonalens upplevelser, säger Erika Wall.

Hon är sociolog och har arbetet med riskforskning i tio år. En del av materialet hon nu samlar in rimmar väl med vad tidigare forskning visat.

– Vi vet att man rätt snabbt skapar en ny vardag och anpassar sig. Det finns en idé om att kris aktiverar att man roffar åt sig saker, men vi ser också att vi samlar kraft och samarbetar.

Solidaritet bland vårdpersonal i coronakrisen

Intervjuerna har visat på mycket samarbete och gemenskap hos personalen, förklarar Erika Wall.

– Det som är återkommande är att alla är på tårna. Att omsorgen om patienterna går först, och att man ser till att den delen fungerar. Det finns även en stark solidaritetskänsla i den här krisen.

Personalen upplever dock situationen olika beroende på hur stor spridningen av coronasmittan är i deras region.

– Oron är nästan värre på platser där smittan inte spridit sig än. Då handlar det om en osäkerhet, att man inte riktigt vet vad som kan hända. Kommer skyddsutrustningen att räcka till? Det verkar bli lugnare när man är mitt i det och krishanteringen har gått igång.

All verksamhet påverkas av corona

För samtliga personer som hittills intervjuats har både den egna arbetssituationen och verksamheten i stort förändrats av coronakrisen. Många besök har avbokats, färre människor är i rörelse och man övergår från ordinarie vård till att fokusera på akuta ärenden. Vården arbetar samtidigt förebyggande, särskilt vad gäller äldre.

– På vårdcentraler kan det handla om att faktiskt inte avboka äldres besök utan ta in dem i tid innan de hamnar i en situation som kan bli akut.

Det blir också många etiska dilemman att hantera för vårdpersonalen. Allt ifrån vilka anhörigbesök som ändå ska tillåtas till vilka vårdbesök som måste avbokas. Frågorna kan bli riktigt tuffa och känsliga, exempelvis när det handlar om vård i livets slutskede.

– Dilemmat handlar då inte om den palliativa vården i sig, utan om relationen mellan svårt sjuk och anhörig. Som vårdanställd behöver man fatta svåra beslut om man ska släppa in anhöriga.

Känner stöd från gruppen

Men att personalen upplever stöd, både från varandra och av sina ansvariga chefer, i dessa svåra frågor, framkommer också i intervjuerna.

– De känner en stark tillit till den egna arbetsgruppen.

Även om det finns mycket forskning kring krisledning och hantering på en organisatorisk nivå är dagens situation unik i sitt slag, påpekar Erika Wall.

– Jag känner ett ansvar som forskare att samla material nu för att bidra till bättre förståelse för framtiden. Den här enorma omorganiseringen av verksamheten inom vården till exempel är helt unik.

Vill du hjäpa till?

Flera lärosäten söker hjälp med sin forskning kring corona. Här är några av dem:

SJUKVÅRDSPERSONALS ARBETSSITUATION

Forskningsstudie av Erika Wall, docent i sociologi och universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet. Syftet är att analysera arbetssituationen för vårdpersonal under en pandemi. Klicka för att läsa mer.

CORONAHANTERING I OFFENTLIG SEKTOR

Forskningsprojekt av Josef Pallas, professor vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, samt Elena Raviola, professor vid Högskolan för konst och design, Göteborgs universitet. Syftet är att dokumentera hanteringen av corona i den offentliga sektorn. Sjuksköterskor, läkare, poliser, handläggare, socialarbetare, utredare, lärare, kulturarbetare, kommunikatörer, forskare och epidemiologer ombeds beskriva sin vardag för att forskarna ska kunna samla berättelser och erfarenheter.
Vill du veta mer, mejla Josef Pallas eller Elena Raviola.

MATBEREDSKAP I CORONATIDER

Forskningsprojekt av Matilda Marshall, biträdande lektor vid Restaurang och hotellhögskolan vid Örebro universitet, om hur vi förvarar vår mat. Hon är etnolog och samlar nu in berättelser om matberedskap och matförvaring i coronatider. Klicka för att läsa mer. Läs mer här.

VARDAGSLIVET UNDER CORONAKRISEN

Nordiska museet vill bevara människors erfarenheter under coronapandemin för framtidens forskare. Alla kan bidra med berättelser, såväl i text som i bild. Bidraget blir ett tidsdokument och hamnar i museets samlingar. Läs mer här.

ORO OCH DEPRESSION I CORONAPANDEMIN 

En forskargrupp vid Mittuniversitetet vill undersöka hur social isolering, tilltro till myndigheter, förändrade vanor och oro över ekonomin i spåren av coronakrisen kan hänga samman med psykiska symtom som oro och depression. Läs mer här.

CORONAS PÅVERKAN PÅ DET LOKALA SAMHÄLLET

Forskarna på CFL Söderhamn vill dokumentera vad som händer lokalt, i kommunen och regionen och söker deltagare som skriver ner hur de påverkas, vad de tänker och känner och vad de gör under coronapandemin. Deltar skriver dagliga anteckningar. Läs mer här.

Känner du till fler forskningsprojekt och insamlingar som pågår till följd av coronasmittan? Mejla Enikö Arnell-Szurkos.

Artikeln har uppdaterats.

Erika Wall