Vattenläcka ledde till att bildskatt publicerades

I början av 2021 drabbades Nordiska museet av en förödande katastrof efter att en kommunal vattenläcka översvämmat stora delar av verksamhetens bildarkiv. Det skadade materialet bestod av historiska fotografier som dokumenterar Sverige från sent 1800-tal fram till 1970-talet.

Till en början gjordes ett försök att torka bilderna, men inom ett dygn, och efter att endast 350 av de över 100 000 skadade bildnegativen hunnit hängas upp, insåg museets medarbetare att uppgiften var orealistisk.

– Första dagen efter olyckan när vi försökte torka materialet var vi helt i chock, det var en skada av ett ovärderligt kulturhistoriskt material, berättar Sara Ellenius, sektionschef för bevarande på museet.

I stället för att torka bilderna behövdes ett annat sätt.

– Vi bestämde oss för att frysa in alla negativ. På så sätt pausade vi skadegörelsen samtidigt som vi kunde börja planera för ett mer storskaligt räddningsprojekt.

Olyckan blev startpunkten för det banbrytande projektet 100 000 bildminnen – en insats med målet att rädda och digitalisera det skadade materialet. Med rådgivning från europeiska museer som drabbats av liknande skador och stöd från fotohistorisk expertis från Stockholms universitet drog den ambitiösa räddningsinsatsen igång och nio projektarbetare anställdes.

– Först återställde vi det vattenskadade materialet genom upptining, separering och torkning. Mellan september 2022 och maj 2023 räddades totalt 111 418 bilder! Och medan bilderna fysiskt restaurerades passade vi även på att fotografera dem, säger Sara Ellenius.

De historiska bilderna laddades sedan upp på DigitaltMuseum där alla nu kan se och läsa om dem.

Nordiska museet arrangerade även skrivstugor tillsammans med Wikimedia. En sådan hölls i Linköping med tidigare anställda på Saab-fabriken, där flera av de restaurerade fotografierna var tagna. På så sätt kunde Saab-medarbetarna berika bilderna med ytterligare information om exakt var bilderna tagits och vad de avbildade.

Sara Ellenius hoppas att projektet 100 000 bildminnen kan fungera som inspiration för liknande insatser i framtiden.

– Bilder riskerar att brytas ner med tiden oavsett olyckor, så en insats för att bevara bilderna skulle behövt göras förr eller senare.

Genom digitaliseringsarbetet och de olika medskapande aktiviteterna har projektet engagerat breda grupper att bidra med sin kunskap. Samtidigt har bilderna blivit mer användbara och tillgängliga för allmänheten, forskningen och skolan, menar Sara Ellenius.

– Och vi har fått värdefulla erfarenheter för hur vi i framtiden fortsatt kan stärka och utveckla det fotografiska kulturarvet.