Annons

Gultonat landskap med blixt från molnen ovanför.

Venus yta saknar vatten. Atmosfären består nästan helt av koldioxid och är mycket tät. Trycket på ytan är mer än 90 gånger högre än på jorden och temperaturen är tillräckligt hög för att smälta bly. Bara fyra rymdsonder har lyckats landa och sända bilder från ytan, och den senaste var 1981. (Bilden är en konstnärs tolkning av hur det kan se ut på planeten.)

Bild: 
Getty/Mark Garlick/Science Photo Library

Venus hade kanske aldrig några hav

Venus är i dag helt torr under sitt tjocka molntäcke av svavelsyra. Forskare brukar anta att där en gång i tiden fanns hav, precis som på jorden – men en ny klimatmodell tyder på en helt annan utveckling

Annons

Publicerad:

2021-10-14

Eftersom Venus är ungefär lika stor som jorden, och inte ligger så mycket närmare solen, brukar forskare förmoda att de båda planeterna en gång var ganska lika. De skulle båda ha haft vatten på ytan – och därmed förutsättningar för liv. Med hjälp av en ny klimatmodell, mer avancerad än dem som tidigare använts för att förstå Venus, har forskare från Schweiz och Frankrike nu dragit slutsatsen att Venus kanske aldrig kunnat bilda några hav.

– Det är mycket som är okänt om Venus, och man gör många antaganden. Ett vanligt antagande är att det fanns flytande vatten från början, säger Moa Persson, rymdfysiker och planetforskare vid Institut de recherche en astrophysique et planétologie i Toulouse, som läst den nya studien.

När planeterna bildades var de mycket heta, med en yta av flytande magma. I jordens fall svalnade ytan, och vattnet i atmosfären kondenserade och regnade ner på ytan och bildade hav.

Ny klimatmodell

Med sin nya klimatmodell har forskarna kommit fram till att detta kanske aldrig kunde hända på Venus. När allt det ursprungliga vattnet var ånga i atmosfären skulle moln huvudsakligen ha bildats på Venus nattsida, menar de, och då hindrat värme från att stråla ut i rymden. Därför svalnade planeten aldrig av. Vattnet blev då kvar i atmosfären och kunde gradvis läcka ut i rymden och försvinna från planeten.

Om de använder sin modell med det vanliga antagandet att hav fanns på ytan från början, då bildas molnen i stället på dagsidan. Dessa moln reflekterar bort solljuset och hjälper planeten att svalna. Så var fallet på jorden. Kanske var detta möjligt bara för att jorden hade ett lyckosamt läge lite längre från solen, samtidigt som solen var ljussvagare i solsystemets barndom.

Stämmer detta betyder det att det band kring en stjärna som kallas den beboeliga zonen – där planeter kan ha flytande vatten på ytan – är smalare än forskarna tidigare trott. Det skulle påverka vilka exoplaneter som bedöms ha förutsättningar för liv.

För att få ett definitivt svar på om det var så här det gick till, eller om det finns någon annan förklaring till hur Venus blev så torrt, behövs mycket mer information påpekar Moa Persson.

– Vi behöver veta mer om hur Venus ser ut i dag. Vad är det för material på ytan, och hur ser det ut inuti, säger hon.

Förhoppningsvis kan de rymdsonder till Venus som Nasa och Esa planerar ge en del av den information som behövs.

Nästa: Venus

En rymdfarkost med solpaneler över en disig planet

Varför har Venus blivit så olik jorden, när de började ganska lika?

2021-06-14

Finns det liv på Venus?

Venus disiga atmosfär fotograferad från rymden

Forskare har upptäckt ett ämne i atmosfären på Venus som här på jorden förknippas med biologisk aktivitet.

2020-09-14

Jakten på exoplaneter har bara börjat

51 Pegasi b – den första exoplaneten som upptäcktes i en omloppsbana kring en vanlig stjärna. Upptäckten får nu Nobelpriset i fysik 2019.

Forskare har hittat mer än 4 000 planeter kring fjärran solar, och fler upptäcks hela tiden.

2019-10-23

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.