”Vi har bara börjat nosa på virus”
Hur fungerar virus? Hur sprids de? Och hur har människor historiskt hanterat virusutbrott? Det är frågor som Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, ger svar på i Virus – riktigt ond kemi, som finns fri att ladda ner.
Bild: Ingela Fors
Varför har du skrivit den här essän, Ulf Ellervik?
– Det här är ett utdrag ur min tidigare bok Den svåra konsten att leva (utgiven på Fri tanke förlag 2015) där jag klippt ut det jag skrivit om virus och lagt till prolog och epilog om det nya coronaviruset sars-cov-2. Jag tror att allmänheten vill veta mer om virus och eftersom jag sitter på materialet vill jag bjuda på det.
Du radar upp olika hemska sjukdomar som orsakas av virus. Finns det egentligen något bra med dem?
– Virus används mycket i forskningen till exempel som verktyg för att föra in genetiskt material i. Bakterier finns det lika många av som det finns mänskliga celler – virus finns det betydligt fler av och vi har bara börjat nosa på dem och vad de gör. Kroppen är en otroligt komplicerad miljö och några virus kanske har jätteviktiga egenskaper som vi inte vet om än. De flesta virus vi känner till är förfärliga, men det är så mycket vi inte vet.
Vilket virus tycker du är mest fascinerande och varför?
– Jag tycker att virus i allmänhet är väldigt spännande. Virus är ju som små nanomaskiner, de lever inte utan är små partiklar som kan utföra uppgifter. Tänk att så lite arvsmassa kan göra så mycket. Vi har mycket att lära av virus.
Här kan du ladda ner essän från Fri tanke förlag.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.
