Åldersproblem i rubrikerna

Jag förargar mig ibland på dagstidningarnas rubriker, som ibland säger något helt annat än vad som står i under överskriften, antagligen därför att rubriksättaren i brådskan inte har gett sig tid till att läsa artikeln. Å andra sidan blir jag ofta road av klämmiga rubriker i den vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskriftsfloran, vilka ofta är vägda på guldvåg. En rubrik som i över ett kvartssekel har bitit sig fast i huvudet på mig är en i Science (1980, vol. 207, s. 167). Artikeln beskriver att nya mätningar gett ett nytt värde på den s.k. hubble-konstanten, dubbelt så stort som det tidigare bestämda. Hubble-konstanten är förhållandet mellan farten med vilken galaxer avlägsnar sig från oss och avståndet till dem. 1980 trodde man att man enbart med hjälp av Hubble-konstanten kunde räkna ut universums ålder (men se Wikipedia). Rubriken som fastnade i huvudet på mig lyder: DOUBLE HUBBLE, AGE IN TROUBLE (jämför denna diskussion).Nyligen fick jag ögonen på en annan rubrik som har med åldersbestämning att göra (Paleontologica Electronica, vol. 1, del 1, 2006). Den står över en artikel som beskriver författarens, Lindell Bromhams, dubier över ”relaxed clocks” (en annan artikel över ämnet kan laddas ner från Oxford Journals). ”Relaxed clocks” är ett försök att komma till rätta med glappet mellan de tidsskalor för evolutionen som man får fram med paleontologi (fossil) respektive med molekylärbiologi. Rubriken som jag fastnade för lyder: MOLECULAR DATES FOR THE CAMBRIAN EXPLOSION: IS THE LIGHT AT THE END OF THE TUNNEL AN ONCOMING TRAIN? Tanken var att det som först såg ut som en lösning på problemet vid närmare betraktande mer liknade en annalkande katastrof.Kom gärna med fler exempel på rubriker i forskningslitteraturen som vågar sticka ut från det vanliga vetenskapsprosan. Det kunde vara trevligt att göra en sammanställning och kanske rösta om den roligaste rubriken.Lars Olof Björn