Besviken åldring på KVA – 1991

Forskning&Framstegs nya nummer 4 har just anlänt med sin intressanta artikel om Nobelpristagaren Hannes Alfvén, illustrerad med en rad fina bilder. Den bild som väcker det starkaste minnet hos mig är den som har nummer 9 med underrubriken ”Besviken åldring på hemmet – 1991” även om den händelse jag minns utspelade sig på KVA. Jag hade så smått börjat arbeta där under 1980-talet med tidskriften Physica Scripta, och vi hade vårt kontor centralt placerat utanför akademirådet Kai-Inge Hilleruds rum. En strid ström av prominenta personer tvingades passera kontoret för att nå in till detta akademiens (administrativa) maktcentrum. En dag kom Hannes förbi och eftersom någon annan var före i kön fick han vänta några minuter. Vi började prata om årets Nobelpris och Hannes beklagade sig över att priset penningmässigt var så jämförelsevis lågt när han erhöll det 1970. En bidragande effekt var naturligtvis att hans pris var av det delade slag som Nobelstadgan tillåter: KVA beslöt dela prissumman i två lika delar och dela ut två pris för oberoende insatser. Den som fick den andra hälften av pengarna 1970 var Louis Néel, som gjort upptäckter inom området magnetism. En andra effekt som påverkade prisbeloppet var inflationen och en tredje att Nobelstiftelsens VD Stig Ramel lyckats få förmögenheten att stiga kraftigt omkring 1990 (med benägen hjälp av fastighetsmarknaden).Så hur mycket pengar var det egentligen som Hannes Alfvén fick? På Nobelprize.org finns en lista över alla de nominella prisbeloppen och Kungl. Myntkabinettet har en omräkningsmotor på sin hemsida där man kan välja alla årtal mellan 1873 och 2007. Det nominella beloppet 1970 var 400.000 kr av vilket Alfvén fick hälften. Låt oss anta att det var 1991 han besökte Physica Scriptas kontor. Omräkningsmotorn ger då 1.099.52 kr och 54 öre. Från Nobelprize.org framgår att den nominella prissumman 1991 var 6.000.000 kr, vilken tilldelades Pierre-Gilles de Gennes för hans utveckling av metoder att beskriva komplexa system. Även om de Gennes bara fått hälften av prissumman skulle han alltså erhållit nästan tre gånger så mycket som Alfvén. Så det fanns faktiskt en reell grund för de Alfvénska litaniorna! Med hjälp av tabellen och omräkningsmotorn kan man också göra den historiskt intressanta uträkningen att den allra första Nobelpristagaren, Wilhelm Conrad Röntgen, år 1901 erhöll 5.926.896 kr och 96 öre i 1991 års penningvärde. En hårsmån mindre än de Gennes men en psykologiskt viktig hårsmån: de Gennes var nämligen den förste att erhålla ett större reellt belopp än Röntgen!