Den rationella människan ifrågasätts

Nog vet vi att det inte är nyttigt med droger, vare sig den lagliga alkoholen eller de olagliga preparaten. Särskilt inte om man använder mycket och länge. Men påverkar den kunskapen över huvud taget vårt beteende? Flera analyser som har gjorts av effekterna av informationskampanjer mot alkohol och droger visar att resultatet blivit noll. I något fall tycks kampanjerna närmast ha ökat droganvändningen bland de ”upplysta”. Varför är det så här?

Patrik Karlsson på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet har både gjort egna studier och använt sig av den senaste forskningen, bland annat från ämnet beteendeekonomi. Beteendeekonomerna har upptäckt vad historikerna länge vetat: att människors beslut inte alltid är förnuftiga. De kognitiva faktorerna (exempelvis kunskap och logiska överväganden) väger ofta lättare än de affektiva faktorerna (hur man känner). Vad Karlsson och många andra som arbetar med alkohol- och drogfrågor frågar sig är: hur ser förhållandet mellan kognition och affekt ut när det gäller människors drogbruk? Och i förlängningen: hur kan samhället påverka medborgarna i hälsosam riktning om information inte biter?

(Mer om Patrik Karlssons hittar den intresserade läsaren i artikeln ”The relationship between affective associations with alcohol and binge drinking” (2012). Journal of Substance Use, vol 17, nr 1, sid 41-50.)