Har kapitalister i Sverige blivit rikare? Vilket ansvar har de för samhällsutvecklingen?

I en debattartikel i Dagens Nyheter, följer finansmannen Robert Weil upp en artikel han skrev för tio år sedan. Då hävdade han att svenska kapitalister borde tacka löntagarna för allt de avstått till kapitalisternas förmån. Idag konstaterar han att kapitalisterna om möjligt fått det ännu bättre under det senaste decenniet. Därefter argumenterar Robert Weil för att kapitalister borde ”ge tillbaka” lite av allt det fått genom att engagera sig i samhällsutvecklingen. Är det så att de rika verkligen har fått det bättre i Sverige sedan början av 1980-talet? Ja, enligt nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har klyftorna växt både i den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningarna under senaste decennierna. Det intressanta med Roine och Waldenströms (2008) resultat är att det är den rikaste procenten av befolkningen som står för lejonparten av ökningen. Med andra ord, ökningen i inkomster och förmögenheter har varit väsentligt större för dem som redan från början tjänade mer än cirka 70 000 kr i månaden. Borde denna hundradel av den svenska befolkningen känna ett personligt ansvar och engagemang i samhällsutvecklingen? Trenden att de rikaste och mäktigaste bekämpar orättvisorna ligger onekligen i tiden. Bill Gates (en av Microsofts grundare) har skapat världens största stiftelse för välgörande ändamål, Percy Barnevik (fd styrelseordförande i ABB) donerar pengar och tid till att bla ge mikrolån till kvinnor i Indien, och Robert Weils har skapat The Glasshouse Forum som avser att kritiskt granska samhälleliga trender därmed skapa debatter kring dessa. Är dessa mäns – för fleratalet ultrarika är män – engagemang tecken på hybris som borde motverkas? Personligen tycker jag inte det. Detta är personer som framgångsrikt sett möjligheter och utnyttjat dem för att tjäna pengar. Visst är det bra att de även ställer dessa egenskaper i samhällets tjänst!Referens:Roine, J. och D. Waldenström, 2008 ”The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society: Sweden, 1903–2004″, Journal of Public Economics 92:1-2, 366-387.