Har kvinnorna tagit makten?

Vilka har makten i Sverige egentligen, män eller kvinnor? För drygt tjugo år sedan lät regeringen undersöka den saken. Resultatet blev rapporten ”Demokrati och makt i Sverige” (SOU 1990:44). Man granskade vilka som satt på toppositionerna inom förvaltning, politik, statskyrka, näringsliv m.m. Svaret var solklart: det var männen som hade makten. Just nu pågår ett forskningsprojekt i syfte att se vad som hänt sedan dess. Har kvinnorna tagit makten nu?

Projektets ledare, professor Anita Göransson, gav några preliminära resultat vid ett seminarium nu i veckan. Det visade sig att andelen kvinnor ökat inom nästan alla områden. Men ökningen är oerhört skevt fördelad. Inom politiken och i offentlig förvaltning sitter kvinnorna nu (2011) på nästan hälften av toppositionerna. Men inom näringslivet har kvinnorna bara lyckats komma upp till en representation på omkring 13 procent. Om man spetsar till det kan man säga att kvinnornas ekonomiska makt i samhället består i kontroll över offentliga medel – skattepengar – medan männen förfogar över näringslivets pengar.

Läget är alltså, om man förenklar det, att männen sitter på makten inom den privata sektorn medan kvinnorna har inflytande inom politiken. Följdfrågan som Göransson gav seminariedeltagarna att ta med sig hem var: vad händer med kvinnors makt när politiken retirerar? Vad kommer privatiseringar och avregleringar att få för konsekvenser för kvinnors och mäns representation inom makteliten?