Afghanska forskare erbjuds fristad vid svenska lärosäten

Talibanernas maktövertagande har fått många afghanska forskare att vilja lämna landet. Nu får svenska lärosäten stöd för att erbjuda dem en väg ut – som gästforskare.

Text Oskar Alex
Publicerad
Akademiker från Afghanistan kan få en tillfällig anställning på ett svenskt lärosäte. Biståndsmyndigheten Sida täcker större delen av kostnaden. Bilden visar entrén till American University of Afghanistan i Kabul.
Bild: Wikimedia, public domain

Efter 20 år av militär närvaro drog sig USA ur Afghanistan i augusti år 2021, varefter talibanerna återtog makten. Sedan dess har många av landets akademiker blivit av med forskningsmedel och en del har utsatts för hot och trakasserier. Kvinnor, etniska minoriteter och forskare med mycket internationella kontakter är särskilt utsatta.

Nu har biståndsmyndigheten Sida beviljat 17 miljoner kronor till ett nationellt stödprogram som löper mellan åren 2022 och 2024 och erbjuder afghanska forskare en fristad i Sverige. Fristaden består av en temporär anställning vid något av våra lärosäten.

Anställningen går via Scholars At Risk, SAR, en organisation som hjälper riskutsatta forskare i hela världen och i dag räknar 22 svenska lärosäten till sina medlemmar. De 17 miljoner kronorna räcker till att anställa omkring tio forskare under drygt två år.

– Riskutsatta forskare kan sällan återvända hem efter så pass kort tid. Vanligtvis får de en ny placering vid ett annat lärosäte, och det finns ingen gräns för hur många placeringar en forskare kan få genom oss, säger Karolina Catoni, SAR:s kontaktperson vid Göteborgs universitet.

Karolina Catoni
Bild: Johan Wingborg

1 500 personer har ansökt om hjälp

SAR bedriver verksamhet i 42 länder, och får under ett vanligt år in mellan 400 och 500 ansökningar från utsatta akademiker. Men sedan augusti 2021 har det inkommit över 1 500 ansökningar bara från Afghanistan, varav SAR klassar hälften som riskutsatta forskare.

– Vårt stöd riktar sig både mot forskare som befinner sig i Afghanistan och de som redan har flytt till grannländer där de bara kan vistas under en kort tid, till exempel Iran där visumperioden är på 30 dagar.

Medelåldern bland de som har sökt stöd är 34 år, och en fjärdedel av de riskutsatta forskarna är kvinnor. Det tyder på att personerna utbildade sig under perioden utan talibanstyret, säger Karolina Catoni.

– Efterfrågan på högre utbildning har varit mycket stor i Afghanistan, och det gäller att inte låta de framstegen gå till spillo. När landet väl är redo att återuppbyggas på demokratiska grunder behövs kvalificerad arbetskraft som kan bidra till den utvecklingen.

Finns det en risk att SAR-stödet gör forskarna ännu mer utsatta i sina hemländer?

– Så är det. Många väljer därför att ligga lågt under tiden de har sin placering, till exempel kring vad de uttalar sig om i medier eftersom det kan påverka anhöriga i hemlandet. En del väljer till och med att publicera forskningsartiklar under pseudonym, säger Karolina Catoni.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor