Premium

Heter man Max får man vänta

Publicerad

Det tyska fysikersamfundet DPG har en utmärkt månadstidskrift som tidigare gick under namnet Physikalische Blätter och nu har ett mer EU-anpassat namn Physik Journal. I det senaste numret (april) beskrivs det omfattande firande som äger rum med anledning av Max Plancks 150-årsdag den 23 april. Bl.a. har man producerat en stor utställning på det tyska teknikmuseet i Berlin och denna håller öppet till 5 oktober. Den 40-årige teoretiske fysikern Planck var den som först införde kvanthypotesen, även om han gjorde det ytterst motvilligt och i många år försökte eliminera den. Hans hypotes gav dock med tiden upphov till en revolution inom fysiken. Framförallt drevs revolutionen i sin första fas av 25-åringarna Albert Einstein och Niels Bohr. Något senare tog Louis de Broglie, Max Born, Werner Heisenberg, Erwin Schrödinger och Paul Dirac över. Alla dessa belönades med Nobelpris, även om Max Born fick vänta på sitt pris mer än tjugo år längre än de övriga.För Max Planck blev Nobelpriset till en rafflande historia. Sveriges förste Nobelpristagare Svante Arrhenius, ledamot av Nobelkommittén för fysik, ville tilldela Planck 1908 års fysikpris i kombination med att fysikern Ernest Rutherford erhöll kemipriset för sina radioaktivitetsstudier. På så sätt ville Arrhenius etablera atombegreppet, eftersom både Plancks teori och Rutherfords mätningar kunde relateras till atomära storheter. Kemisterna gick med på att utse Rutherford till pristagare men fysikerna tyckte att det var för tidigt för Planck. Denna tveksamhet hos KVA:s fysiker gjorde att den franskorienterade matematikern Gösta Mittag-Leffler vid beslutssammanträdet lyckades driva igenom att fransmannen Gabriel Lippmann tilldelades 1908 års fysikpris. Prismotiveringen var ”för hans på interferensfenomenet grundade metod att fotografiskt återgiva färger”, kort sagt hade han uppfunnit en färgfilm. Denna försvann dock snabbt ur marknaden och återkom inte förrän med laserhologrammen på 1960-talet. Max Planck fick snällt vänta i tio år och tilldelades först 1919 det sparade Nobelpriset i fysik från 1918.Planck gjorde en strålande karriär inom tysk fysik. Mitt under brinnande världskrig lät han sig 1942 spelas in på en 20 minuter lång film med motiveringen ”så att åtminstone något av mig skall finnas kvar”. Att vara synsk brukar det ju kallas när någon påstår sig kunna se in i framtiden. Huruvida Planck ägde den egenskapen kan diskuteras, men 1944 bombades hans hem i Berlin sönder och samman av de allierade. Han själv överlevde, men alla hans anteckningar och utmärkelser förstördes och det Nobeldiplom som med största säkerhet visas på utställningen i Berlin är en i efterhand utförd kopia.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor