Annons

Mina fysiktidskrifter 4

Författare: 

Publicerad

2018-04-30

I några blogginlägg har jag försökt beskriva tre fysiktidskrifter som då och då dunsar ner i min brevlåda. Avsändarna är tre fysiksällskap, de i Danmark, Sverige och Tyskland. Utöver dessa tre hade jag för länge sedan även den engelska Physics World och den amerikanska Physics Today, men i dag är den enda engelskspråkiga tidskriften jag får CERN Courier (kan läsas på <www.cerncourier.com>). Den är en månadstidskrift som utkommer med 10 nummer om året, januari/februari och juli/augusti kommer det bara var sitt nummer. Tidskriften distribueras till vissa organisationer och grupper i länder som är anslutna till CERN. Själv har jag fått den i min brevlåda sedan 1970-talet, då Uppsala-professorn Sven Kullander tipsade mig om den. Naturligtvis innehåller denna tidskrift nyheter om verksamheterna vid CERN och om ämnen som kan vara av intresse för CERN-fysiker. Men den har också ett omfattande nätverk av korrespondenter i cirka 25 högenergilaboratorier över hela världen och varje nummer ger även inblickar i internationella och andra satsningar. Årets första nummer berättar t.ex. att projektet ILC, en internationell linjär elektron-positronkolliderare, tänkt som komplettering till LHC i produktionen av Higgs-bosoner, minskat i längd från det ursprungliga 31 km till cirka en tredjedel. Teknikutveckling kan möjligen hindra att förkortningen även leder till lägre kollisionsenergier. Troligen hamnar denna maskin i Japan. Återkommande rapporter i tidskriften ges från de fyra stora experimenten vid LHC: ALICE, ATLAS, CMS och LHCb. Eftersom jag själv aldrig arbetat med högenergifysik brukar jag hoppa över de längre artiklar som ofta handlar om teknikutveckling. Något som jag däremot inte hoppar över är de fylliga personnyheterna, där kan man träffa på en och annan nobelpristagare och kanske till och med blivande nobelpristagare. I årets första nummer lockades jag att ta fram förstoringsglaset, det var två fotografier fyllda av intressanta personer. Det ena fotot var från en Solvaykonferens 1927 och visade 28 manliga fysiker och en kvinna, Marie Curie (förstås!). Det andra var från en konferens i Italien 2017 och visade 28 kvinnliga fysiker och en man! Av de 28 deltagarna i det gamla fotot var eller blev 17 nobelpristagare, men hur många som beräknades bli det i det andra fotot anges inte… När ändå förstoringsglaset var framme passade jag på att närmare studera en bild i numret från juli/augusti 2017. Den visar en översikt över acceleratoranläggningen FAIR (Facility for Antiproton and Ion Research) i Darmstadt, en anläggning som utgår från de existerande GSI-acceleratorerna UNILAC, SIS18 och ESR. Med hjälp av förstoringsglaset kan jag på bilden se en liten röd ring vid namn CRYRING. Det är alltså den accelerator och lagringsring som jag själv fick nöjet att se växa fram i källaren på gamla AFI/MSI i Stockholm på 1980/90-talet, men som jag aldrig själv hann med att arbeta vid eftersom KVA och Nobelmuseet tog över all min tid.    

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar