Nätet, du och Edward O. Wilson

Någonting håller på att hända. Nätet förändrar förutsättningarna för hur forskningsresultat sprids mellan forskare och ut till dig och mig. Kanske kan också du dra ditt strå till stacken och hjälpa forskare att nå ny kunskap?Vetenskapliga tidskrifter togs fram för att göra forskningsresultat tillgängliga för forskare runt om i världen. 1665 startades världens idag äldsta fortfarande verksamma tidskrift, Philosophical Transactions of the Royal Society. Universitetsbibliotek runt om i världen kunde börja prenumerera på den och dess många efterföljare. På Philosophical Transactions infördes också systemet med oberoende granskare. Idag bygger all vetenskaplig publikation av betydelse på oberoende granskning. Men prenumerationer på berömda vetenskapliga tidskrifter som Nature och Science kostar stora summor. Ja det stämmer, forskare betalar indirekt stora summor för att få läsa sina egna, och andras, resultat. Nätet har gjort artikelsökning enkelt och universiteten försöker minska sina kostnader genom att enbart köpa in digitala tidskrifter.Nya tidskriftsportaler som PLoS och BMC publicerar vetenskapliga artiklar som är tillgängliga för alla (open access). Egentligen bygger de vidare på en grundläggande idé med vetenskapliga tidskrifter – att göra forskningsresultat tillgängliga. Frågan är bara hur allmänheten ska informeras om experters nya rön i detta massiva flöde av information?Den användardrivna encyklopedin Wikipedia presenterar kunskap på ett lättillgängligt sätt. Wikipedia bygger på att det finns användare som skriver inlägg. Andra användare granskar kvalitén på inläggen. Idag håller den engelskspråkiga versionen av Wikipedia en hög kvalité inom de ämnen som jag känner mig någorlunda välbevandrad. Om du hittar något tokigt kan du ju alltid registrera dig och redigera texterna! De öppna tidskrifterna som publiceras på webben gör att Wikipedias användare kan få tillgång till den senaste forskningen. Det blir en barnlek för användare att granska källorna i en Wikipediaartikel. Allmänhetens kunskapstörst har inte gått forskare förbi. Edward O. Wilson har sagt ”Imagine an electronic page for each species of organism on Earth, available everywhere by single access on command.” Det är nu påväg att bli verklighet med den nystartade och klart Wikipediainfluerade sidan Encyklopedia of Life. Den kreativa kraften hos en intresserad allmänhet, där nätet kan göra en masseffekt möjlig, är något som också svenska forskare vill använda. Det nystartade svenska fenologinätverket vill få allmänheten att rapportera in sina vårtecken. På det sättet hoppas forskarna att hålla reda på hur klimatförändringen leder till förändrade blomningstider och tidigare ankomsttider för flyttfåglar. Om du minns var du senast såg en blommande blåsippa är det bara att registrera fyndet!