Nytt (polariserat) ljus över den biologiska världens molekylära asymmetri

En del enkla biologiska ämnen, som aminosyror och sockerarter, och alla komplicerade molekyler, som proteiner och DNA, existerar i levande varelser i bara den ena av två teoretiskt möjliga former, vilkas molekyler kan uppfattas som spegelbilder av varandra. Varför det är just den ena, och inte den andra formen som har kommit att bli allenarådande är en fråga som länge har förbryllat forskarna. Många förklaringar har lanserats, men ingen som har riktigt övertygat. En nypublicerad artikel i tidskriften Nature kastar i dubbel bemärkelse nytt ljus över problemet, även om författarna själva (Wiersema och medarbetare) inte med ett ord har berört de biologiska implikationerna av sin upptäckt.

Det har tidigare varit känt att så kallat cirkulärpolariserat ljus (ljus i vilket det elektromagnetiska fältet roterar runt fortplantningsriktningen) genom fotokemiska reaktioner kan ge upphov till den sorts asymmetriska molekyler som vi har att göra med här. Man har också tidigare funnit att det existerar cirkulärpolariserad strålning ute i rymden, men det har rört sig om infrarött ljus, som inte kan orsaka fotokemiska reaktioner. I den nya artikeln beskrivs en strålningskälla ute i rymden som avger även kortvågig cirkulärpolariserad strålning som kan driva fotokemiska reaktioner, och enligt min mening är det mycket som tyder på att denna typ av strålning kan vara det som bestämt vilken typ av molekyler som vi och alla andra levande varelser består av.