Spermiernas historia

Varför har ingen berättat spermiernas historia? Det är något som jag vill ändra på. Det är ju trots allt så att både du och jag har blivit till tack vare vår egen tursamma spermie. För en del personer kan ämnet bli lite känsligt. Biologi i min tappning är väldigt rakt på sak. Jag avråder därför dem som ogillar begrepp som spermier, ejakulat och pung att läsa vidare. För er andra har jag något fascinerande att berätta. Spermiens till synes enkla uppgift att hinna först till ett ägg kan nämligen lösas på de mest fantasifulla sätt.

När spermien når ägget möter den en välbehövlig andra halva. Ett genetiskt program för att bygga upp en ny individ sparkar igång. Så har det gått till i minst [600 miljoner år](http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1001022). Hos oss människor och i stort sätt alla djur krävs att en spermie möter ett ägg för att en ny individ ska bli till, men där slutar i stort sätt likheterna. Det finns så många olika varianter på den gamla kärlekshistorien ”spermie-möter-ägg” att den annars så livliga mänskliga fantasin verkar inskränkt i jämförelse.

Låt oss börja med oss själva. Hos arten människa produceras spermierna som bekant i mannens pung. I jämförelse med våra närmaste släktingar så är den mänskliga pungen av medelstorlek på ungefär [40 gram](http://www.nature.com/nature/journal/v293/n5827/abs/293055a0.html). Annat är det med de jättelika gorillorna.

Tänk dig att du står i bambuskogen, högt upp i de [ugandiska bergen](http://en.wikipedia.org/wiki/Rwenzori_Mountains_National_Park) på gränsen till Rwanda och Kongo. Det är fuktigt och lite kyligt. Plötsligt brakar det till några meter bort. Ur bambun dyker det upp en silverrygg på 200 kilo – en [muskulös gammal hane](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/00/Silver_back.jpg). Då är det lätt att känna sig liten. För många av oss, kanske framför allt de av oss som är av hankön, kan det vara en liten lättnad att veta att gorillans pung bara väger runt 34 gram.

Från de stora bergsgorillorna till djungeln i [Kibale](http://en.wikipedia.org/wiki/Kibale_National_Park), Uganda är det inte så långt. Inne i skogen kan man få höra när [schimpanser](http://www.fas.harvard.edu/~kibale/chimpanzees.html) bankar i fikusträdens stora rötter. Visserligen är schimpanserna inte alls lika stora som gorillorna, men de är fortfarande mycket starkare än människor. Dessutom har de en riktigt stor pung på ungefär 118 gram. Det är bäst att visa respekt och hålla sig på betryggande avstånd.

Varför är det en sådan storleksskillnad på de privata delarna hos hanar av människor, gorillor och schimpanser? Det handlar om sannolikheten för en spermie att nå ett ägg. Bergsgorillorna lever i familjegrupper med en hane och flera honor. När honorna har ägglossning så parar sig hanen med henne och chansen är väldigt stor att det är just en av hans spermier som når ett ägg. Det går helt enkelt inte åt så många.

Schimpanserna har ett helt annorlunda sexliv. I deras grupper kan det finnas flera hanar. Visserligen anser sig en hane vara dominant, men det hindrar inte att honor smyger iväg och parar sig med hanar från andra grupper. Eftersom flera hanar kan para sig med samma hona när hon har ägglossning ökar sannolikheten för att en spermie ska nå ett ägg ju fler spermier det är i varje ejakulat. För det behövs en [stor pung](http://www.nature.com/nature/journal/v293/n5827/abs/293055a0.html).

Även om gorillor och schimpansers parningsbeteende kan verka märkligt för oss människor så är det nog mest på grund av att vi är så nära släkt med dem. De flesta av oss tolkar in mänskliga drag i de stora människoapornas beteende, och kanske gör vi det med rätta. Men det är inte hos våra närmaste släktingar som vi hittar de märkligaste sätten för spermier att möta ägg. De hittar vi hos organismer som sitter långt ifrån oss på livets träd. Att tolka deras beteende med mänskliga ögon verkar både smärtsamt och konstigt.

På västkusten finns det [havsborstmaskar](http://tolweb.org/Annelida/2486) som ligger nedgrävda i dyn. Hanarna har ett extremt sätt att sprida sina spermier. När tiden är den rätta simmar masken upp ur sin gömda säkerhet, ut i vattenmassan och… exploderar. Spermierna sprids sedan i vattnet. Det lockar fram honorna, som också de sprängs så att äggen kommer ut i vattnet och kan befruktas av [spermierna](http://en.wikipedia.org/wiki/Polychaete#Reproduction).

[Nematoder](http://tolweb.org/Nematoda/2472) lever ett undanskymt liv i sin mikrovärld och finns i stort sätt överallt. Vi människor uppmärksammar dem oftast när de ställer till skador på [rosenbuskar](http://chaos.bibul.slu.se/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST87-1/UST87-1BN.BAK) eller kan användas [mot mördarsniglar](http://www.svd.se/nyheter/inrikes/liten-mask-far-doda-mordarsnigel_1153313.svd). Kanske kan deras spermier ge dem lite mer uppmärksamhet. Nematodernas spermier har ingen glatt viftande svans, de drar sig i stället fram med utskott som en [amöba](http://en.wikipedia.org/wiki/Nematode#Reproduction). Det är en anpassning till det höga tryck som råder inne i namatodernas kroppar. Eftersom spermier inte kan simma i det höga trycket är det bara amöboida spermier som kan befrukta nematodernas ägg.

Vi människor har något gemensamt med både havsborstmaskar och nematoder. Nyligen fann en forskargrupp en spännande gen, [BOULE](http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1001022). Genen finns hos så skiljda organismgrupper som insekter och däggdjur men används bara av hanar. Eftersom det finns så många olika sätt för spermier att nå ägg så hoppades forskarna på att hitta en ofantlig mängd olika varianter av BOULE. De gjorde de inte, men deras resultat var inte mindre intressant för det – de fann i stället att genen i hög utsträckning hade bevarats i sitt ursprungsskick. Genens grundfunktion hade bevarats av evolution genom naturligt urval under den ofattbara tidsrymden 600 miljoner år. De drog därför slutsatsen att BOULE kan ha varit en grundförutsättning för de allra första spermierna på jorden. Varför de en gång uppstod, och vad som ligger bakom all den variation i spermier-möter-ägg som finns, det är en annan historia. Vad tror du själv?