Vargen och Sveriges ekonomiska utveckling
Jag har tidigare på den här bloggen uppmärksammat hur historien används som slagträ i en dagsaktuell fråga. Historiska argument är ganska vanliga i debatter, men ofta är det fullständigt felaktiga uppfattningar om hur det var förr som förs fram. Som historiker vill man förstås gärna rätta. Den här gången är det vargens roll för Sveriges ekonomiska utveckling jag skulle vilja säga några ord om.
Orsaken är en insändare i onsdagens DN (17/11 2010). ”Avhysningen av vargen från skandinaviska halvön gav avgörande utrymme för landsbygdens och därmed Sveriges ekonomiska utveckling på 1700- och 1800-talet”, hävdar skribenten, och uppmanar: ”Läs Sveriges historia.” Det har jag gjort, och där finns inget som tyder på att vargjakten var avgörande för den ekonomiska utvecklingen under 1700- och 1800-talen.
Den stora händelsen för landsbygdens utveckling var något helt annat, nämligen det så kallade skiftet. Genom en rad reformer under 1700- och 1800-talen slog man ihop jordbruksmark till större enheter. Tidigare låg ofta böndernas jord i strimlor utspridda över byns ägor. Genom att omfördela jorden skapades större åkrar. Jorden kunde brukas mer effektivt och det blev lättare att modernisera arbetsmetoderna när inte hela byn måste involveras i varje beslut. Det svenska jordbruket fick helt nya förutsättningar för ekonomisk utveckling – om än till priset av att bygemenskaperna bröts upp.
Vid sidan av skiftesreformerna fanns en mer långdragen, men minst lika viktig utveckling: befolkningen ökade kraftigt, något som hände i stora delar av Europa på den här tiden. Inte heller här hade vargarna något med saken att göra, utan den viktigaste orsaken var att infektionssjukdomarna minskade, bland annat på grund av bättre hygien. Det är kanske inte så glamoröst att jaga mikroorganismer, men ska vi tro historien är det viktigare för Sveriges utveckling än att jaga varg.
