Varma, trevliga och udda

På bio är invandrare sympatiska och varma och svenskar de möter ofta kalla. Åtminstone om man går på svensk film. Det menar sociologen Carina Tigervall i sin avhandling om invandrare i svensk film. Till skillnad från vad man skulle kunna tro skildras invandrare ofta positivt. Sällan eller aldrig är det tvärtom och inte heller har det skett något trendbrott i och med filmer som Jalla, Jalla eller Vingar av glas. Däremot finns det sedan 1970-talet en tydlig tendens att understryka invandrarnas annorlundahet. Exotism är en vanlig ingrediens i filmer om invandrare. Och det kan också bidra till en vardagsrasism menar författaren. Resultatet är kanske inte helt oväntat – hur skulle det se ut om man gjorde en film om invandrare som illvilliga skurkar? – men inte heller ointressant eftersom det ofta hävdas att medier bara ger en – negativ – bild av invandraren.