Forskare skriver

Enligt nya studier av bland annat trädringar har temperatur och nederbörd varierat kraftigare under de senaste 2000 åren än vad forskarna hittills har känt till. Här skriver historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist om varför klimatmodellerna kan behöva justeras.

En kall jetstråle från centrum av en galax skakar om teorierna om hur svarta hål drar till sig massa och snabbt går upp i vikt. Här skriver astronomen Susanne Aalto om den överraskande upptäckten.

Trots att många betraktar öringen som en stor havsfisk finns det sedan urminnes tider bestånd av öring som lever i små skogsbäckar. Men de har mycket speciella krav på sin miljö. En miljö som nu hotas av vårt moderna skogsbruk.

Myoner är partiklar som produceras när den långväga kosmiska strålningen kolliderar med jordens atmosfär. De tränger lätt in i material dit ljus aldrig kan nå, och kan på så vis utnyttjas för att söka efter till exempel vapengömmor i stora lastcontainrar, eller oupptäckta kammare inuti pyramider.

När kroppens morfinliknande smärtstillare upptäcktes under 1970-talet fick motion och vanliga löprundor plötsligt en ny innebörd.

En särskild typ av stödjeceller i hjärnan kan bilda nya nervceller efter en stroke.

Med ny teknik och globalt samarbete hoppas Jesper Sollerman komma närmare en lösning på supernovornas gåta.

Att skicka information med ljus genom fiberoptiska kablar har inneburit en teknisk revolution. Men i mindre format är vi fortfarande beroende av gammaldags koppar ledningar. Den stora utmaningen är nu att krympa den så kallade fotoniken. Här skriver forskarna Lars Thylén och Lech Wosinski om hur det ska bli möjligt.

Kvasarer är kosmiska fyrar miljardtals ljusår från oss. Deras extrema ljusstyrka är en olöst gåta som fortfarande gäckar astronomerna, mer än femtio år efter upptäckten av den första kvasaren. Den rådande modellen ifrågasätts nu av artikelförfattarna, astronomen Andreas Korn och doktoranden Beatriz Villarroel, båda verksamma vid Uppsala universitet.

Hur kan flyttfåglarna veta i vilket ögonblick de ska börja flytta, när är det bäst för en blomma att slå ut – och varför väljer vissa människor att köa i flera dygn för att få köpa en premiärbiljett? Ny forskning visar att dessa avvägningar kan beskrivas med samma teori.

Klimatet var förhållandevis varmt år 950 till 1250. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan klimathistorisk forskning berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken betydelse fick den?

Att vi blir glömska när vi blir gamla är en sanning som delvis bygger på bristande forskningsmetoder. Det har visat sig att det verkligen inte gäller alla. Vid 70 års ålder har cirka 15 procent ett mycket gott minne.

Långt fler har dött i konflikterna mellan sunniter och shiiter de senaste tre åren än i Israel–Palestinakonflikten de senaste 30 åren. Vad ligger bakom denna konflikt? Leif Stenberg, professor i islamologi, reder ut saken.

Gatukravallerna i London år 2011 väckte stor uppmärksamhet. Men händelsen var inte unik, och det finns mönster som vi kan lära av för att undvika upplopp i Sverige.