Forskarkommentar

Sverige borde lära av Tyskland och motverka akademisk nepotism.

Det är dags för universiteten att sluta blunda för utmaningarna med Chat-GPT.

Världens länder har kommit överens om en plan för att rädda hotade arter. För att planen ska bli verklighet krävs specifika åtgärdsmål, enligt ekologen Torbjörn Ebenhard.

EU:s brutna löfte om medlemskap har bromsat Turkiets modernisering, skriver Turkietkännaren Ingmar Karlsson.

I planeringen av Frihamnen i Göteborg försvann ambitionen att bryta segregationen. Forskaren Hannah Saldert föreslår en ny modell för att räkna på socialt hållbar stadsbyggnad.

Det är viktigt att inte förväxla minimikrav med befattningskrav, menar David Bergman, forskare vid Försvarshögskolan.

En ny generation självlärande maskiner kräver ett tolkande och kritiskt samtal om AI, skriver filosofen Hans Ruin.

Stormningarna av kongressen i Brasilien och USA visar hur demokratins idéer kan vändas mot demokratins institutioner.

Biologen Alexandre Antonelli misstänker att regeringen kommer att välja den billigaste vägen att uppfylla kraven från FN:s toppmöte för biologisk mångfald.

Utländska forskare drabbas av orimliga beslut om uppehållstillstånd, skriver KI:s rektor Ole Petter Ottersen.

Plastforskaren Karl Holmberg vill att Sveriges förhandlare tar med sig sju punkter till FN-mötet om plast.

Klimatforskaren Mathias Fridahl är sorgsen över att inte längre kunna räkna Sverige till länderna som gör betydligt mer än genomsnittet i klimatfrågan.

Edda Manga och Mattias Gardell föreslår en ny modell för att mäta rasism.

Å ena sidan ska kärnkraften subventioneras till varje pris. Å den andra ska alla former av elproduktion behandlas lika.