Forskarkommentar

Om skogsbruket i Sverige minskar så flyttar avverkningen till andra delar av världen, skriver skogsforskaren Lars Lundqvist.

Alzheimermedicinen lecanemab får inte säljas inom EU. KI-professorn Linus Jönsson vill att europeiska läkemedelsmyndigheten ska ändra sig.

Den nya EU-lagen kräver att vi slutar kalhugga och i stället börjar restaurera skog.

För att klara FN:s mål behövs ett nytt ersättningssystem till markägarna. Ekologen Stig-Olof Holm har ett förslag.

Att tillverka nya byggnader, material och produkter slukar både råvaror och energi, skriver byggforskaren Kristina Mjörnell.

Fler unga borde gå yrkesförberedande program på gymnasiet, skriver Alexandru Panican, professor i socialt arbete.

Hudläkaren Lykke Barck menar att vi behöver ändra våra attityder till solande – och förespråkar gratis solkräm på offentliga platser.

Kriget mellan Israel och Hamas har skapat nya konfliktlinjer om akademisk frihet.

En NPF-diagnos säger väldigt lite om individens styrkor, svagheter och behov av stöd. Ett system för att klassificera funktion kan bli grunden för ett nytt sätt att tänka.

Utbildningsministerns utspel om att minska antalet fristående kurser visar att skyddet för den akademiska friheten måste stärkas, skriver statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg.

Forskaren Stefan Swartling Peterson kräver nysatsningar i stället för neddragningar.

Det är bättre att deponera aska från sopförbränning än att återvinna den, enligt KTH-forskaren Nils Johansson.

Systematiska fel i domslut kan göra avtryck i Allsvenskans tabell, skriver Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap.

Det finns ett brett stöd för ambitiös klimatpolitik, enligt två av forskarna bakom underlagsrapporten till Klimatpolitiska rådet.