Forskarkommentar

Kriget mellan Israel och Hamas har skapat nya konfliktlinjer om akademisk frihet.

En NPF-diagnos säger väldigt lite om individens styrkor, svagheter och behov av stöd. Ett system för att klassificera funktion kan bli grunden för ett nytt sätt att tänka.

Utbildningsministerns utspel om att minska antalet fristående kurser visar att skyddet för den akademiska friheten måste stärkas, skriver statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg.

Forskaren Stefan Swartling Peterson kräver nysatsningar i stället för neddragningar.

Det är bättre att deponera aska från sopförbränning än att återvinna den, enligt KTH-forskaren Nils Johansson.

Systematiska fel i domslut kan göra avtryck i Allsvenskans tabell, skriver Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap.

Det finns ett brett stöd för ambitiös klimatpolitik, enligt två av forskarna bakom underlagsrapporten till Klimatpolitiska rådet.

Regeringen utreder ett förbud mot kusinäktenskap. Forskare kräver information om riskerna med inavel.

Skillnaden mellan hur mycket tid män och kvinnor lägger på hemarbete uppstår när de skaffar barn, skriver forskaren Helen Eriksson.

Att Sveriges klimatutsläpp är små i jämförelse med stora länder ger inget moraliskt frikort, skriver filosofen H. Orri Stefánsson.

År 1844 blev det tillåtet för kusiner att gifta sig i Sverige. Nu utreds om ett förbud återigen ska införas. Historikern Brita Planck vill varna för konsekvenserna.

Borde skalbaggen Anophthalmus hitleri heta något annat? Biologen Christine Bacon varnar för riskerna med att byta namn på arter.

Det finns inga klara belägg för att Golfströmmen snart kommer att kollapsa, skriver oceanografen Léon Chafik.

Sänker engelskans dominans på svenska lärosäten utbildningarnas kvalitet?