”Vi måste undersöka om pandemin började med en labbläcka”

I dag kan vi inte säkert säga var källan till den nu pågående pandemin står att finna. Kanske kommer vi aldrig att få veta varifrån coronaviruset sars-cov-2 kom.

I början av pandemin sades det att den troligaste vägen viruset nått mänskligheten var antingen direkt från dess egentliga värddjur – fladdermöss – alternativt från fladdermöss via ett annat djur, alltså en mellanvärd.

Infekterade djur antogs ha sålts vid Huanan Seafood Wholesale Market i Wuhan, eftersom det var i dess närhet de första klustren av covid-19 stod att finna. Det diskuteras också om pandemins ursprung kan återfinnas i virussmittad mat från andra matmarknader, eller till och med från frusen mat, eftersom fall av sjukdomen verkar ha förekommit redan före december 2019. Alla dessa förklaringar är självklart fullt möjliga.

Dock är det ofrånkomligt att världssamfundet och forskarvärlden funderar kring och undersöker om virus skulle ha kunnat slippa ut från Wuhan Institute of Virology eller något annat laboratorium som bedriver forskning om coronavirus där pandemin förefaller ha börjat. Den möjligheten går inte att komma runt utan noggranna undersökningar.

Världshälsoorganisationen WHO gjorde en första internationell undersökning av hur sars-cov-2-virus kan ha börjat infektera människor. Organisationens rapport kom i slutet av mars 2021. Man undersökte matmarknaderna i Wuhan grundligt och frågade ut personalen vid de virologiska laboratorierna i Wuhan. Det framkom indicier som pekade på en möjlig spridning från naturen till matmarknader och vidare till människor. Men rapporten innehöll inga definitiva besked.

När det gäller ett möjligt utsläpp från laboratorier via infektion av laboratoriearbetare eller på annat sätt fick man laboratoriernas ord på att så inte kunde vara fallet. Däremot fick experterna från WHO inte möjlighet att ta del av skriftligt eller biologiskt material därifrån. Detta förhållande medför, för att citera WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus, ”att undersökningen inte var tillräckligt grundlig” och han fortsätter: ”Detta erfordrar därför fortsatta undersökningsuppdrag, som engagerar specialister inom olika fält, vilket jag är beredd att tillhandahålla”.

USA:s president Joe Biden uttalade den 26 maj i år att han ser allvarligt på frågan om sars-cov-2-virusets ursprung. Han är inte nöjd med resultaten av de undersökningar kring detta som hittills genomförts, och uppmanade WHO och sin egen säkerhetstjänst att gå vidare i försöken att nå klarhet om hur virus spridits och nått människor.

Det finns otaliga historiska exempel på att sjukdomsframkallande mikroorganismer sluppit ut från laboratorier. Världshälsoorganisationen WHO förklarade världen fri från smittkoppor 1980. Det sista naturligt förekommande fallet av smittkoppor sågs 1977 i Somalia. Men det blev inte det sista fallet. Året därpå smittades en medicinsk fotograf vid University of Birmingham Medical School i Storbritannien och dog av smittkoppor. Man hade odlat smittkoppsvirus på våningen under den hon arbetade på, och mest troligt hade man orsakat en aerosol som smittade henne, även om det inte gick att klart fastslå den exakta smittvägen. Genom att noggrant spåra smittan och sätta potentiellt smittade i karantän blev det ingen omfattande epidemi den gången. Men händelsen visar på den risk som alltid finns då man hanterar virus.

Ett annat talande exempel är att den stam av influensavirus som orsakade den så kallade ryska snuvan (samma namn som användes för influensapandemin 1889-90), som spreds över världen 1977, utan tvivel hade sitt ursprung i ett mikrobiologiskt laboratorium. Detta virus utgjordes av en stam av influensavirus A H1N1 som genetiskt kunde hänföras till den säsongsinfluensa som blev resultatet av spanska sjukan 1918–1920 som den såg ut runt 1950.

Även om man med någon säkerhet inte hittat den specifika källan till detta virusutbrott (det har talats om laboratorier i Sovjetunionen och Kina) så är det ställt utom tvivel att det handlade om en laboratorieläcka. Detta virus följde mänskligheten som säsongsinfluensa tillsammans med Influensa A H3N2 (Hongkong) fram till utbrottet av svininfluensa 2009 då den ryska snuvans virus kom att bytas ut mot ett annat influensa A H1N1-virus, även det med rötterna i spanska sjukans virus.

Ytterligare ett illustrativt exempel på laboratoriesmitta kommer från 2003. Då hade modern biosäkerhet blivit allmänt accepterad, och i september det året blev jag själv inblandad i efterspelet till sars-epidemin som just ebbat ut. Den gången rapporterade myndigheter i Singapore om en sammanblandning av West Nile virus och sars-virus där en laboratoriearbetare vid ett statligt laboratorium i Singapore (Environmental Health Institute) blivit smittad och sjuk i sars i samband med vad denne trodde var arbete med West Nile virus.

Arbetet där smittan skedde utfördes i den näst högsta laboratorieskyddsklassen biosafety level-3 (BSL-3), där sådant utsläpp från laboratorium och sådan smitta inte ska kunna ske. Den expertgrupp från WHO som undersökte vad som orsakat laboratoriesmittan av sars vid detta tillfälle kom fram till att ett flertal felaktigheter i rutinerna vid laboratoriet lett fram till att sars-virus sluppit ut. Min uppgift blev sedan att på uppdrag av Singapores regering inspektera laboratorierna och rutinerna för virusarbete vid Environmental Health Institute så att laboratoriet kunde börja arbeta igen på ett säkert sätt.

I likhet med händelserna i Singapore 2003 talar nu en amerikansk underrättelserapport från slutet av maj 2021 om tre laboratoriearbetare vid Wuhan Institute of Virology, där man arbetar med coronavirus, som insjuknat i något som förefaller likna Covid-19 redan i november 2019 – en månad före de första officiella fallen i Kina.

Detta stärker bilden av att det är helt nödvändigt att gå till botten med frågan om det är möjligt att den pandemi som terroriserat världen i snart ett och ett halvt år började med att ett coronavirus slank ut från ett laboratorium. Vi måste få veta hur pandemin uppstod så att vi kan skydda oss mot liknande faror i framtiden. Det gäller oavsett om ursprunget var ett naturligt förekommande virus som infekterat människor direkt eller via en mellanvärd, om det handlar om ett naturligt förekommande virus som det arbetats med i laboratoriemiljö, eller om det är ett virus som på något sätt manipulerats genetiskt i ett laboratorium.

Det är väldigt viktigt att understryka att detta inte är fråga om ett skuldbeläggande utan ett förutsättningslöst sökande efter sanningen så att vi med större trygghet ska kunna forska kring virus och andra organismers sjukdomsframkallande förmåga. Sådan forskning behövs för att utveckla antiviraler och antibiotika samt för att kunna utveckla och testa framtida, än mer effektiva vacciner än de vi nu drar stor nytta av.

Den enda framkomliga vägen är således att skapa förståelse och förtroende mellan de myndigheter som har att undersöka förhållandena i de laboratorier som kan tänkas ha härbärgerat sars-cov-2 och de som arbetar där, samt de källor till finansiering som förelåg vid tiden för utbrottet. Utifrån tillgänglig information handlar det om statligt finansierad forskning i Kina som skett i samarbete och med statlig finansiering från USA. För att ett förtroendefullt sanningssökande ska kunna komma till stånd krävs att myndigheterna, både i USA och Kina, tillgängliggör all dokumentation gällande forskningsansökningar, laboratoriearbete, laboratorieresultat, rapporter och annat relevant material. Man måste också få tillgång till laboratoriernas samtliga lagrade virusstammar så att genetisk karakterisering kan komma till stånd. Vidare är det helt nödvändigt att få tillgång till de rutiner för laboratoriearbete som förelåg hösten 2019 vid de aktuella laboratorierna.

Först då all denna information föreligger och den genomgåtts och tolkats in i minsta detalj finns en möjlighet att svara på frågan om det var från ett laboratorium sars-cov-2 slapp ut och orsakade den pågående pandemin.