Kosmos

För 65 miljoner år sedan bidrog en stor nedfallande himlakropp till att sätta punkt för dinosauriernas välde.

Är information som faller in i svarta hål för evigt förlorad eller kan den vinnas tillbaka till vår värld?

I oktober dyker den gulaktiga planeten upp i stjärnbilden Jungfrun i öster en bit över horisonten.

Till ganska nyligen trodde vetenskapen att kol kan existera i två olika former - grafit och diamant.

Efter sju års färd dök rymdsonden Cassini i somras ner mot Saturnus och in bland planetens ringar.

Nu börjar det bli mörkare på himlen igen. Har du tur kan du helt utan tekniska hjälpmedel se Uranus mellan Vattumannen och Stenbocken på sensommarens natthimmel.

Det är trångt i omloppsbanorna kring Mars just nu. Tre amerikanska och en europeisk sond spanar ner på den röda planeten.

Rymden har blivit en självklar del av vår vardag - mänskligheten håller på att lämna jordytan.

I Skyttens stjärnbild och 17 000 ljusår bort ligger en planet som har givit sig till känna genom en så kallad kosmisk mikrolins.

Just hemkommen från några dagars möten på Cern - det europeiska forskningscentret för partikelfysik i Genève - slår jag mig ner vid skrivbordet med listan över allt som jag måste göra så snart som

Under en lönn någonstans på Uppsala gamla kyrkogård finns en liten namnlös grav utan sten. Det som ligger begravt är blott och bart en skalle.

Ett tysk-italienskt team av forskare har återskapat en av de viktiga kärnreaktionerna som får stjärnorna att lysa: den som utvinner energi genom att omvandla kol till kväve som sedan omvandlas till

Nu senast har röntgenteleskopet Chandra observerat 26 avlägsna galaxhopar och på så vis kunnat se att universum utvidgar sig i allt snabbare takt.