Biverkningar som blev läkemedel

Det är inte alltid läkemedel används till det som de togs fram för.

Att utveckla ett läkemedel är förenat med stora kostnader. Därför återanvänder läkemedelsföretagen gärna de läkemedel som visar sig ha intressanta biverkningar.

En sådan känd biverkan som nu används som läkemedel är Viagra. Medlet började sin karriär som en medicin som skulle sänka blodtrycket genom att vidga kranskärlen i hjärtat. Det visade sig att det inte bara var dessa kärl som vidgades: män som nyttjade medlet fick erektion.

Viagra är inte det enda läkemedel som härstammar ur en biverkan. Det berättar Rune Dahlqvist, professor i klinisk farmakologi vid Umeå universitet. Ett annat är ett blodtryckssänkande läkemedel där den verksamma substansen heter minoxidil.

– Det drogs in när det visade sig ge oönskad hårväxt på kroppen men har sedermera återuppstått under namnet Rogaine som ett halvbra medel mot håravfall, säger han.

Han nämner också ett annat exempel: en antidepressiv medicin som nyligen godkänts i Europa och som kallas Yentreve (verksam substans duloxetin). Som biverkan hämmar läkemedlet vattenkastningen.

– Nu lanseras det som ett första läkemedel mot ansträngningsinkontinens, något som drabbar många kvinnor efter förlossning och gör att de småskvätter vid hosta, när de skrattar eller joggar.

Fenomenet att gamla biverkningar blir nya läkemedel är inget nytt. Ett skolexempel är sulfa som när det först började användas som antibiotikum visade sig sänka blodsockret hos vissa patienter. Den biverkningen utvecklades vidare och ledde till diabetesläkemedlen Tolbutamid och Glibenklamid, som var de första som kunde tas via munnen. De ökar frisättningen av insulin genom att påverka en viss typ av jonkanal. De verksamma ämnena är så kallade sulfonureider. Tanken var att de främst skulle verka bakteriedödande genom att hindra bakterierna att bygga upp sin cellvägg.

Det första läkemedlet som användes för att behandla schizofreni, Hibernal, var från början ett medel som skulle sänka kroppstemperaturen (jämför att gå i ide, hibernera) vid operationer. Det var ett sätt att skydda vävnader mot syrebrist före hjärt-lungmaskinens tid. Medlet hade även en starkt lugnande effekt. När det testades på psykotiska patienter visade det sig vara verksamt mot aktiva symtom hos personer med schizofreni.

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor