Lundafysiker bakom lurigt kvantförsök

Nu kan elektroner - inte bara ljuspartiklar och atomer - också utföra kvanttricket.
Publicerad

I kvantfysiken kan två partiklar vara sammanflätade på så vis att det är först när man avslöjar den ena partikelns fysikaliska egenskaper, som den andra partikeln bestämmer sig för sina. En spöklik verkan på avstånd kallade Albert Einstein detta kvantfysikens egendomliga fenomen, för hur kan partiklarna få kännedom om varandra utan kontakt? Han tvivlade på att man tänkt rätt. Men det hade man gjort, visade det sig så småningom i experiment med ljuspartiklar och atomer.

Nu har israeliska forskare för första gången påvisat detta spöklika samband mellan två elektroner. Den som lade fram förslaget om hur det skulle göras var lundafysikern Peter Samuelsson:

– Tricket var att tänka ut ett sätt att visa att mätningen faktiskt ger svar på frågan om elektronerna är sammanflätade på kvantfysikaliskt vis. Sedan vi föreslog experimentet för tre år sedan har flera forskargrupper tävlat om att utföra det först.

Det är dock en stor teknisk utmaning. Bland annat ska man få fram mycket låga temperaturer och material där elektronerna inte kommer i kontakt med något annat på vägen. Annars tappar de minnet. I det israeliska försöket fick elektronerna röra sig i en gränsyta inuti en minihalvledare, bara 10 mikrometer stor. Fast egentligen ska avståndet inte spela någon roll.

– Den ena elektronen kan komma från Kiruna och den andra från Lund. Det enda viktiga är att de är sammanflätade: när den ena elektronen avslöjas antar den andra genast sin skepnad.

Ett konstigt trick som man så småningom hoppas kunna utnyttja i kvantdatorer.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor