Annons

8 frågor till Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

En uppgörelse till lärarens försvar

Pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth menar att skolan har skadats av den konstruktivistiska pedagogik som lanserades under 1990-talet.

Publicerad:

2016-12-22

1 | Varför har du skrivit denna bok?

– Detta är en bok jag burit på ända sedan jag var lärarstudent. Mitt kunskapsfält är egentligen spel och spelkultur, men jag kände att jag sett saker om skola och lärarutbildning som måste sägas. Eftersom ingen svensk skolforskare sa det så fick jag göra det själv.

2 | Varför är du så kritisk till de ledande teorierna om lärande?

– Jag är inte kritisk till pedagogik som vetenskap, men jag menar att det är ett problem att konstruktivismen blivit så dominerande. I många policydokument har konstruktivismen framställts som den enda sanningen. Det ser jag som helt orimligt. Det finns flera sätt att se på kunskap. Jag vill visa på fler alternativ i boken.

3 | Vilket uttryck har konstruktivismen tagit sig i klassrummen?

– Det har handlat att frångå instruktion, eller det som slarvigt brukar kallas katederundervisning, till förmån för eget lärande, grupparbeten och diskussioner. Detta har lett till en banal och billig pedagogik. För en stressad och oförberedd lärare är detta en utmärkt reträtt – som har fått en vetenskaplig sanktion. Men det är en pedagogik som minskar både kravet på och utrymmet för läraren.

4 | Du ser detta som en delförklaring till kunskapsraset sedan 1990-talet?

– Ja, kanske inte den främsta – men helt klart en delförklaring.

5 | Hur har din bok tagits emot?

– Många lärare tycker att jag har slagit huvudet på spiken, och majoriteten av pedagogikforskarna är mindre förtjusta. Ungefär så. Sveriges extrema skolsystem hade inte varit möjligt utan konstruktivismen som teoretisk överbyggnad. Den bygger på samma idéer om individualisering som även lett till friskolorna. Men frågan är tyvärr svårt politiserad. Kritik mot konstruktivism är starkt förknippad med Jan Björklund och en konservativ politisk position. Att lyfta fram lärarens betydelse har förknippats med högern, varför den progressiva positionen har blivit att se läraren som en handledare för elever som ska lära sig själva.

6 | Varför har det blivit en högerposition att värna den goda läraren?

– Ja, det är rätt obegripligt. Motfrågan är varför det är en vänsterposition att avveckla läraren. Hela denna politisering har skadat både debatten och skolan.

7 | Din bok heter Lärarens återkomst. Beskriv den gode läraren.

– Det är först och främst en person som kan sitt ämne, det kommer man mycket långt med. Den gode läraren vet även vem han eller hon undervisar. Det handlar om att visa respekt för att eleven är något mycket mer än sina prestationer. Men kunskapshierarkin måste vara självklar och kan inte lösas upp. Det handlar om att ge eleverna tillgång till en större värld.

8 | Har du något exempel på en god lärare?

– Ja, Hans Rosling. Han är en genial pedagog när han pratar om global folkhälsa. Han kan verkligen sitt ämne, och visualiserar på ett originellt sätt. Det kunniga berättandet är pedagogik med flera tusen år på nacken. Men det är en dyr pedagogik. Att göra en god föreläsning tar tid – som läraren ofta inte har i dag. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.