Annons

Hajar och andra fiskar har en vertikal stjärtfena, medan valar och andra vattenlevande däggdjur har en horisontell fena. Det beror på att däggdjuren fick ett annat rörelsemönster under sin utveckling, som de vattenlevande däggdjuren sedan tog med sig ner i havet.

Bild: 
Istock

Ett modernare sätt att svänga stjärten

I flera år har jag funderat på varför till exempel delfiner svänger stjärten vertikalt och hajen horisontellt när de simmar. Vore kul att få veta om det finns någon förklaring.

/Marie​

Publicerad:

2018-08-20

Hajar är fiskar medan delfiner och valar är däggdjur. Fiskar har oftast en vertikal stjärtfena som de rör horisontellt. Samma rörelsemönster har de flesta andra vattenlevande ryggradsdjur – såväl groddjur och kräldjur som forntida fisködlor.

Hos delfiner och valar är det, som du noterat, tvärtom: Deras stjärtfena är horisontell och de rör den vertikalt. Orsaken är att valar och delfiner utvecklats från landlevande däggdjur och behållit ett för däggdjur grundläggande rörelsemönster.

Däggdjur springer annorlunda än andra fyrfota djur. Om du studerar en springande häst, antilop eller gepard kan du se hur djurets ryggrad blir en fjädrande båge som kröks och sträcks. Detta är en viktig evolutionär innovation som kräldjur och groddjur saknar.

När föregångarna till nutida valar och delfiner utvecklades för mer än 50 miljoner år sedan, troligen från släktingar till våra dagars flodhästar och grisar, tog de med sig denna vertikalt svängande ryggrad ner i havet – och utvecklade en passande stjärtfena.

Liknande rörelsemönster syns för övrigt även hos exempelvis sjölejon och kan också noteras hos däggdjuret människan – vi kan simma bra med delfinliknande sparkar om vi vill, men vi kan aldrig lära oss att simma som en fisk.

/Daniela Kalthoff, intendent, Naturhistoriska riksmuseet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: